486 O Gud, du som de världar ser

1. O Gud, du som de världar ser
varom vi ännu inget vet.
Vi skall ej säga: de gått bort,
de döda som till dig har gått...

Text: John Ellerton 1858 (32 år) "God of the living, in whose eyes", sv. övers. Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Leipzig 1539 / sättning Hans Leo Hassler

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Man får väl säga att Ellertons aftonpsalm "Den dag du gav oss" är betydligt mer sjungen än denna. Kanske beroende på dess gladare melodi. Ändå är jag tacksam över att Frostenson gav oss två strofer av den här psalmen på svenska, och jag reciterade dem båda vid min strävsamme morfars kista 1998. 

Men kanske skulle psalmen ha behövt alla sina fem strofer också på svenska, för att melodin ska hinna sjungas in och läras. (Ett allmänt problem med nya psalmer med nya koraler är att de ofta bara har 2-3 strofer, vilket knappast underlättar inlärandet av koralerna - gamla psalmer hade ofta upp till 10 strofer). En vacker begravningspsalm har nu i stort sett förblivit oanvänd.

Huruvida fjärde radens "de döda som till dig har gått" uttrycker något slags allfrälsningslära ("apokatastasis") eller tvärtom en inskränkning eller en precisering (av "just de döda som gått till Gud") framgår inte riktigt klart på svenska åtminstone. Första versen i originalet betonar dock att "alla själar är dina". Men uttrycket "God of the living", som psalmen börjar, syftar på Jesu ord om att "Gud inte är en Gud för döda, utan för levande - ty för honom är alla levande." Vilket inte nödvändigtvis är en utsaga om att alla döda är saliga. 

I sista versen i originalet ber Ellerton i alla fall om att vi inte må dö i "the death of sin", syndens död, så vi kan tydligen inte utan vidare ropa "hej" innan vi är över bäcken.

John Ellerton:

Hans Leo Hassler: