fredag 19 februari 2010

16 Kom, låt oss nu förenas här



1. Kom, låt oss nu förenas här
med änglarna i höjd
samt tusen, tusen helgon där
och sjunga med stor fröjd...



Text ("Come, let us join our cheerful songs"): Isaac Watts 1707 (33 år), refräng 1843, övers. Gustaf Palmqvist 1862 (50 år), Catharina Broomé 1984 (61 år)
Musik: Engelsk 1843
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Texten publicerades första gången i Isaac Watts´ Hymns 1709. Andra strofen, som bygger på Uppenbarelseboken 5:9-14, har ofta (som här) gjorts om till refräng, ovanstående version känd från The Revival Tune Book, London 1850. Till Watts´ originalversion har annars ofta Johann Crügers melodi till Med tacksam röst och tacksam själ blivit använd. Den första svenska översättningen utfördes av baptisten och bokförläggaren Gustaf Palmqvist för andra samlingen av hans Pilgrims-Sånger.

Det är inte ovanligt att psalmförfattare inspirerats av den himmelska sång som återges på flera ställen i Uppenbarelseboken. Tillsammans med Gamla Testamentets ojämförligt omfattande sångsamling, Psaltaren, är denna Nya Testamentets och Bibelns sista bok den främsta inspirationskällan till den kristna kyrkans lovsånger. Att sjunga med himmelens änglar och helgon har uppfattats som en förövning eller "förfest" inför den saliga evigheten hemma hos Gud.

Före 1850 ca hade inga psalmer av Watts, och ö.h.t. nästan inga psalmer från den anglosaxiska världen, tagits in i svenska sång- och psalmböcker, där tyska lutherska sånger och psalmer dominerade stort bland översättningarna. Men ungefär samtidigt som den svenska utvandringen till Amerika tog fart, fick vi hit till Sverige en starkt ökad "invandring" av engelska och amerikanska sånger, bl.a. genom baptister som Palmqvist men också lutheraner som Lina Sandell. Man upptäckte den kristna sångskattens ekumeniska karaktär och vågade alltmer sjunga Guds lov med ord från både baptister, metodister och rent av romerska katoliker.

I Watts:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar