fredag 19 februari 2010

369 Med pelarstoder tolv



 


1. Med pelarstoder tolv
står Herrens helga kyrka,
och Jesus Kristus är
dess grundval och dess styrka...


Text: Edvard Evers 1899(46 år), 1914 (61 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år), jfr Stora Nätpsalmbokens version som är något närmare originalet.
Musik: Johann Crüger 1647 (49 år)


Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela den bearbetade texten publiceras här än, men så här löd texten i 1937 års psalmbok:

1. Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka, 
och Jesus Kristus är dess grundval och dess styrka. 
Där fogas sten vid sten, där bygges år från år, 
till dess vid tidens slut Guds hus fullkomnat står. 

2. Därinne Anden bor. Han steg i lågor neder; 
med honom livets eld från själ till själ sig breder. 
Han är i ordets ljus, i sakramentens tröst. 
Av malmen bärs hans bud, i psalmen hörs hans röst. 

3. En ny och kostbar sten med kyrkans mur förenas 
var gång ett mänskobarn i dopets källa renas. 
När nästans sorg och fröjd vi känna såsom vår, 
då spännas nya valv, och Herren ära får. 

4. Liksom ett fadershem i samma kärlek samlar 
de barn, som hemma bo, och det som ute famlar, 
så för envar som tror och på Guds vägar går, 
men ock för vilsen själ Guds kyrka öppen står. 

5. Vårt hem hon vara vill i livets glädjedagar 
och när i sorgens tid bekymrat hjärta klagar. 
Där redes oss ett rum vid Herrens nattvardsbord, 
där vigas vi till ro i våra fäders jord. 

6. Blott som en flyktig dröm är mänskans dag i tiden. 
Snart genomkämpad är för varje släkte striden. 
All jordens glans förgår, all makt slås ned i grund: 
Guds kyrka skall bestå till tidens sista stund. 

Redan på 1800-talet, i sina "Psalmer för Kyrkoårets Sön- och Helgedagar" (1899) hade Edvard Evers för Pingstdagen skrivit en psalm med samma versmått och med samma anslag ("Med pelarstoder tolv"). De tolv pelarstoderna syftar nog på de tolv apostlarna (som i enlighet med nytestamentligt språkbruk traditionellt setts som i eminent mening "pelare i Guds församling") och deras undervisning. 

Det var dock inte förrän i 1914 års psalmboksförslag psalmen fick nuvarande lydelse. Och under tiden hade ungkyrkorörelsen, inom vilken psalmens kyrkotanke var central, vuxit fram på bred front. Psalmen sjöngs med glädje och entusiasm till den kända Crügermelodin - tillsammans med Fädernas kyrka och andra psalmer av liknande slag.

För 1986 års psalmbok utfördes en varsam bearbetning av Britt G Hallqvist.

Evers:
Bildresultat för Edvard Evers bilder

Crüger:
File:Praxis-Pietatis-Melica.jpg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar