1. Därför att Ordet bland oss bor
blir världen aldrig stum.
En lovsång lyfts. Vi väcks till tro
i vår förtvivlans stund.
2. I stoft, i gräsens bräcklighet...
Text: Anders Frostenson 1962 (56 år)
Musik: Carl Nielsen 1919 (54 år) "Nu sol i øst oprinder mild"
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
En av Frostensons mest originella psalmer, och en av de första "vuxenpsalmer" han skrev i modern stil efter arbetet med Kyrkovisor. Texten handlar om Guds Ord, djupast sett Kristus, den gode herden som för sin hjord "bland orm och varg". Fjärde strofen innehåller både påskens under - med den bortvältrade stenen - och pingstens under, då "språken smälts ihop". Och sista strofen formar sej till en bön: "Giv oss, o Gud, en lyhörd tro, / en öppen, vaksam blick."
Tredje strofen (om den gode herden) har rena, klassiska rim, men i övrigt är detta ett exempel på hur Frostenson annammat vokalrimsprincipen, assonanserna, i de psalmer han skrev på 60-talet (i motsats till 30-talspsalmerna). Men inte ens som assonans betraktad är väl slutrimparet "liv" och "blick" särskilt lyckat? Dock får det betraktas som en petitess - helhetsintrycket är storslaget, och psalmen vore värd att sjungas mycket oftare än vad som sker. "En lovsång lyfts. Vi väcks till tro / i vår förtvivlans stund."
Melodin är en av Carl Nielsens mest kända koraler i klassisk stil. Den sjungs i Danmark bl.a. till en morgonpsalm.
blir världen aldrig stum.
En lovsång lyfts. Vi väcks till tro
i vår förtvivlans stund.
2. I stoft, i gräsens bräcklighet...
Text: Anders Frostenson 1962 (56 år)
Musik: Carl Nielsen 1919 (54 år) "Nu sol i øst oprinder mild"
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
En av Frostensons mest originella psalmer, och en av de första "vuxenpsalmer" han skrev i modern stil efter arbetet med Kyrkovisor. Texten handlar om Guds Ord, djupast sett Kristus, den gode herden som för sin hjord "bland orm och varg". Fjärde strofen innehåller både påskens under - med den bortvältrade stenen - och pingstens under, då "språken smälts ihop". Och sista strofen formar sej till en bön: "Giv oss, o Gud, en lyhörd tro, / en öppen, vaksam blick."
Tredje strofen (om den gode herden) har rena, klassiska rim, men i övrigt är detta ett exempel på hur Frostenson annammat vokalrimsprincipen, assonanserna, i de psalmer han skrev på 60-talet (i motsats till 30-talspsalmerna). Men inte ens som assonans betraktad är väl slutrimparet "liv" och "blick" särskilt lyckat? Dock får det betraktas som en petitess - helhetsintrycket är storslaget, och psalmen vore värd att sjungas mycket oftare än vad som sker. "En lovsång lyfts. Vi väcks till tro / i vår förtvivlans stund."
Melodin är en av Carl Nielsens mest kända koraler i klassisk stil. Den sjungs i Danmark bl.a. till en morgonpsalm.
Carl Nielsen:
��⚓⛵������
SvaraRadera