386 Upp ur vilda, djupa vatten

1. Upp ur vilda, djupa vatten
lyfte Skaparn liv och land.
Markens djur och himlens fåglar,
man och kvinna skapte han...

Text: Fred Kaan 1968 (39 år), Britt G Hallqvist 1977 (63 år)
Musik: Darmstadt 1698/Bamberg 1732

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]

En modern doppsalm till en riktigt gammal (men fin) koral har vi här. Här vävs dopet samman med hela skapelseteologin och med vattnets betydelse i bibeln som både ett skräckinjagande element, en symbol för kaosmakterna ("upp ur vilda, djupa vatten") och som ett livgivande flöde ("alla våra källor har vi i vår Herre, i hans ord").

Till psalmens förtjänster hör att den binder samman generationerna och dopåldrarna ("Liksom barn vi står här alla / som har döpts i Jesu namn"). Men omkvädets "livets vatten i en dopfunt" har i frikyrkornas Psalmer och Sånger (där psalmen togs in i tillägget 2003) ändrats till "livets vatten, dopets vatten" - vilket ju inkluderar även dop i t.ex. sjöar och dopgravar.

I psalmen talas om dopet som "ett tecken på en kärlek utan mått", som ett vittnesbörd "om att Gud är här". Vidare påminns om hur Kristus gått före oss i döden och uppståndelsen. Däremot.står det föga om dopets direkt sakramentala funktion enligt evangelisk-katolsk teologi.

Så är ju psalmen också av reformert ursprung. Någon större evangelisk-luthersk nydiktning av doppsalmer har vi inte sett i vår tid, där dopet, precis som konfirmationen, tenderar att omdefinieras rätt rejält även på nominellt lutherskt håll.

Fred Kaan: