1. Guds rådslut från begynnelsen
gav tiden mått och gränser.
Ej Sonens stund var kommen än.
Förborgat är hans välde...
Text: Anders Frostenson 1960 (54 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
Anders Frostenson skrev under 1950- och 1960-talen inte bara "Kyrkovisor för barn", även om man ibland kan frestas tro det. Till de mer utpräglade "vuxenpsalmerna" från denna tid hör bröllopet-i-Kana-psalmen ovan, på samma versmått som den gamla karolinska "Ett bröllop uti Kana stod" men i övrigt fullt självständig.
Lyrikern och teologen Frostenson når här mycket högt, och psalmen är inte oäven som deklamationsnummer. Kanske högläsning skulle kunna bidra till att göra församlingen förtrogen med den ganska avancerade texten innan man försöker sjunga den tillsammans?
Annars kan man förstås gå "pang på rödbetan". Den glada melodin från 1500-talet hör till Burkhard Waldis klämmigaste och passar mycket bra till denna text, som torde vara given de söndagar då evangelietexten handlar om bröllopet i Kana.
Tredje strofen använde jag förresten som grattishälsning till min bror när han gifte sej i Karesuando den 14 juni 1997. Och mer vågade brudpar kan säkert rentav använda den som bröllopspsalm, särskilt passande om man vigs i samband med en mässa (som ju också innehåller ett slags "vin-under").
gav tiden mått och gränser.
Ej Sonens stund var kommen än.
Förborgat är hans välde...
Text: Anders Frostenson 1960 (54 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
Anders Frostenson skrev under 1950- och 1960-talen inte bara "Kyrkovisor för barn", även om man ibland kan frestas tro det. Till de mer utpräglade "vuxenpsalmerna" från denna tid hör bröllopet-i-Kana-psalmen ovan, på samma versmått som den gamla karolinska "Ett bröllop uti Kana stod" men i övrigt fullt självständig.
Lyrikern och teologen Frostenson når här mycket högt, och psalmen är inte oäven som deklamationsnummer. Kanske högläsning skulle kunna bidra till att göra församlingen förtrogen med den ganska avancerade texten innan man försöker sjunga den tillsammans?
Annars kan man förstås gå "pang på rödbetan". Den glada melodin från 1500-talet hör till Burkhard Waldis klämmigaste och passar mycket bra till denna text, som torde vara given de söndagar då evangelietexten handlar om bröllopet i Kana.
Tredje strofen använde jag förresten som grattishälsning till min bror när han gifte sej i Karesuando den 14 juni 1997. Och mer vågade brudpar kan säkert rentav använda den som bröllopspsalm, särskilt passande om man vigs i samband med en mässa (som ju också innehåller ett slags "vin-under").
Bröllopet i Kana:
(av Giotto di Bondone, 1304-06)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar