1. Guds änglar är hans sändebud
av eld och vind och ande,
av eld och vind och ande,
en himmelsk här av liv och ljus,
som glimmar genom natten...
Text: Olov Hartman 1978 (72 år), efter Georg Reimann senast 1615 (45 år) "Aus lieb lässt Gott der Christenheit", jfr SvPs1986 nr 167 "Gud låter sina trogna här"
Musik: Tysk folkvisa / Wittenberg 1533
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]
När Olov Hartman gjorde denna travesti på eller modernisering av Georg Reimanns änglapsalm, behöll han egentligen bara näst sista raden: "Heut ist der lieben Engel Tag" ("Det är Guds änglars dag idag"), som även Jesper Svedbergs behöll i den första svenska översättningen i 1695 års psalmbok. (Wallin gjorde raden olika i varje vers för att spegla människans olika åldrar). Och temat, förstås. Men i övrigt är det, kan man säga, en äkta Hartman-psalm.
Själv har jag nog som kantor haft mest glädje av sista strofens förhoppningsfulla ord: "Är sången svag, tycks bönen stum / och glesnar Guds församling, / hör, templet är av änglar fullt, / som lovar Gud trefaldig. / Så sjung med dem till Guds behag..."
Annars tycker jag nog egentligen att den gamla svenska versionen (Svedbergs/Wallins alltså) är bättre - men p.g.a. Frostensons rätt svaga bearbetning har Hartman-psalmen tagit över alltmer på Den helige Mikaels dag. Man sjunger ju inte gärna båda även om båda finns i psalmboken - eftersom de har samma koral! Innehållsligt och språkligt är de dock så pass olika att de gott skulle kunna sjungas var för sej.
Musik: Tysk folkvisa / Wittenberg 1533
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]
När Olov Hartman gjorde denna travesti på eller modernisering av Georg Reimanns änglapsalm, behöll han egentligen bara näst sista raden: "Heut ist der lieben Engel Tag" ("Det är Guds änglars dag idag"), som även Jesper Svedbergs behöll i den första svenska översättningen i 1695 års psalmbok. (Wallin gjorde raden olika i varje vers för att spegla människans olika åldrar). Och temat, förstås. Men i övrigt är det, kan man säga, en äkta Hartman-psalm.
Själv har jag nog som kantor haft mest glädje av sista strofens förhoppningsfulla ord: "Är sången svag, tycks bönen stum / och glesnar Guds församling, / hör, templet är av änglar fullt, / som lovar Gud trefaldig. / Så sjung med dem till Guds behag..."
Annars tycker jag nog egentligen att den gamla svenska versionen (Svedbergs/Wallins alltså) är bättre - men p.g.a. Frostensons rätt svaga bearbetning har Hartman-psalmen tagit över alltmer på Den helige Mikaels dag. Man sjunger ju inte gärna båda även om båda finns i psalmboken - eftersom de har samma koral! Innehållsligt och språkligt är de dock så pass olika att de gott skulle kunna sjungas var för sej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar