187 Nu är en dag framliden

Nu är en dag framliden
och natt tillstundar visst.
Från oss är solen skriden,
bli när oss, Jesus Krist.
Ge oss en stadig tro
och alltid oss bevara,
så att vi utan fara
kan gå till nattens ro.

Text: Okänd svensk 1682, Jesper Svedberg 1694 (41 år), ngt bearb.
[För en ytterligare något bearbetad version, se Stora Nätpsalmboken nr 415].
Musik: Lyon 1557 / Erfurt 1572

Alt. folkkoral (OBS! finns ej i 1986 års psalmbok!):



Om den föregående aftonpsalmen (Nu vilar folk och länder) kanske mera sällan sjungits gemensamt i sin helhet, både p.g.a. sin längd och sin intimprivata karaktär, hör denna psalm troligen till de genom tiderna mest sjungna svenska psalmerna, både p.g.a. sin korthet och sin karaktär av gemensam aftonbön: "alltid oss bevara", "så att vi utan fara". Och p.g.a. sin vackra och innerliga mollmelodi, så passande i skymningen.

Psalmen har också bevarats ganska oförändrad genom tre sekler; i tre officiella psalmböcker på raken lät den exakt likadant, och ändringarna i nuvarande psalmbok är mycket små, knappt märkbara. Men allra först trycktes den i Then Swenska Psalm-Booken sammanförd med Johan Arndts Paradis-Lustgård (Göteborg 1682). Och p.g.a. utgivningsorten drog psalmforskaren J W Beckman (i Försök till Svensk Psalmhistoria, Stockholm 1845-1857) slutsatsen att psalmen troligen härstammar från Göteborg. Men det torde vara osäkert. Säkert är i varje fall att Jesper Swedberg bearbetade den något innan den togs med i rikspsalmboken, och sedan dess bibehölls den alltså oförändrad (så när som på stavningen) i nästan 300 år. Miljoner svenskar har kunnat den utantill.

J Svedberg: