*2 Herren, vår Gud, är en konung

*1. Herren, vår Gud, är en Konung

i makt och i ära.
Kom, alla folk, att vårt eviga

lov honom bära!
Himmel och jord
bärs av hans kraftiga ord,
allt han sitt hägn vill beskära.

*2. Pris vare Herren, som allting

så härligt bereder,
som oss har skapat och blickar

i nåd till oss neder,
som i vår nöd
skänker oss välfärd och bröd
och sitt beskydd kring oss breder.

*3. Herren, vår Gud, vare lov,

som en Far för oss blivit,
som för vår synd har sin Son

uppå korset utgivit,
som på vår jord
leder med Ande och ord
dem som åt Kristus sig givit.

*4. Herren, vår salighets Gud,

må vi prisa och tjäna!
Kraften är hans och all

vishet och ära allena.
Pris ske hans namn,
att han oss vill i sin famn
alla med Kristus förena.

Text: Joachim Neander senast 1680 (30 år) "Lobe den Herren, den mächtigen König der Ehren", fri sv. övers. Zacharias Topelius 1869 (51 år), bearb.

Musik: Stralsund 1665 (Lyssna till psalmen spelad vid gudstjänst i Wilhelmshaven 2009). Jfr även Haeffners koralbok nr 383!

Joachim Neander föddes i Bremen år 1650. Under 1670-talet var han efter avslutade präststudier inom den reformerta kyrkan rektor för latinskolan i Düsseldorf. År 1679 ombads han komma tillbaka till Bremen som predikobiträde i S:t Martinskyrkan, i väntan på att få ta över ordinarie tjänst, men han avled redan den 31 maj 1680.

Neander blev alltså inte mer än 30 år, men hann icke desto mindre dikta många psalmer och har blivit kallad "de reformertas Paul Gerhardt". Och hans allra mest kända psalm är just psalmen ovan, som i original börjar Lobet den Herren, den mächtigen König der Ehren. Kanske skrev han den i den sedermera så berömda Neanderdalen eller Neanderthal, där han ofta vistades, och som i mitten av 1800-talet fick sitt namn just efter honom, jfr även artikeln på tyskspråkiga Wikipedia. Den kan i varje fall mycket väl vara skriven tidigare än Neanders dödsår 1680, då den första gången kom i tryck.

Melodin är tidigast dokumenterad i Andrer Theil Des Erneuten Gesang-Buch, Stralsund 1665, till texten Hast du denn, Liebster, dein Angesict gänzlich verborgen? Men Neander anpassade melodin något, när han utgav den tillsammans med sin psalmtext. (Till andra psalmer har han komponerat koraler från grunden).

I Förslag till Svensk Psalmbok 1868 (tr. 1869) för Finland publicerades Zacharias Topelius svenska översättning för första gången. Den har sedan vid några tillfällen (senast 1986) lätt bearbetats.

Joachim Neander:

En av Neanders kompositioner (dock ej till denna psalm):

Topelius: