121 När juldagsmorgon glimmar

1. När juldagsmorgon glimmar,

jag vill till stallet gå.

//: Guds Son i nattens timmar

där vilar uppå strå ://

2. Välkommen hit till jorden

i signad juletid!

//: Du är vår konung vorden

som ger oss ljus och frid ://

3. Till dig vårt lov vi höjer,

du barn i krubban där,

//: och våra knän vi böjer

för dig, o Jesus kär ://

Text: Abel Burckhardt 1845 (40 år), övers. 1851 (G Berggren?), bearb. 1906

Musik: Okänd (tysk före 1819)

Detta är en julsång som mycket länge sjungits i Sverige, ända sedan folkskolläraren G Berggren i Kalmar lät trycka den i Jönköping (i nr 13-14 1851 av Andelig Örtagård för barn). Den togs fem år senare även med i Betty Ehrenborg-Posses Andliga sånger för barn, häfte II (1856) och har ofta felaktigt tillskrivits henne.

Vad beträffar stroferna 2-3 skiljer psalmbokens version sej ganska betydligt från den äldre söndagsskolversionen. Den nyare versionen publicerades 1906 i Sjung svenska folk, men vem som har gjort den är inte känt (Alice Tegnér?). Den fysiska rörelsen i första strofen ("till stallet gå") kompletteras här i sista strofen med "våra knän vi böjer". Talet om synd är borta och sången har mer lovsångskaraktär.

Melodin är tysk och känd åtminstone sedan 1819, då den användes i Jena till texten Wir hatten erbaut. (Samma sång sjöngs 1949 då den västtyska författningen antogs). Melodin användes även av Johannes Brahms i Akademisk festouvertyr.