172 De skall gå till den heliga staden

1. De skall gå till den heliga staden,
de skall samlas i himlen en gång...

Text: Britt G Hallqvist 1976 (62 år), v. 4 Oscar Ahlén 1984 (78 år)

Musik: Egil Hovland 1976 (52 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Detta är en älskad begravnings- och allhelgonapsalm som inspirerats av de s.k. "saligprisningarna" i Matteus 5, inledningen till Jesus Bergspredikan. Inte minst den återkommande formeln "de skall" är hämtad därifrån. Det handlar om dem som är fattiga i anden, sörjande, ödmjuka, hungrande, barmhärtiga, renhjärtade, fridsälskande, förföljda för rättfärdighetens skull. De skall bli tröstade, mättade, ärva landet, möta barmhärtighet, se Gud...

Men i kyrkomötesbehandlingen av Psalmer och Visor 82 höll man på att ändra "de skall" till "vi skall" (enligt Olle Nivenius i Psalmer och människor, Verbum 1991, hade man t.o.m. lyckats få den motvilliga men ödmjuka författarinnans tillstånd!), men utskottsförslaget togs slutligen tillbaka efter ingripande från bl.a. Olle Nivenius. Till Britt G Hallqvists lättnad. Hon menade att en ändring kunnat "utestänga många från att kunna sjunga psalmen. Domen är Guds och många människor har en ödmjuk försiktig hållning i sin tro. Dessutom låter 'vi' så kristet självbelåtet." (John Ronnås: Våra älskade psalmer, Verbum 1990).

Psalmen fick dock så småningom en ny avslutning. Olle Nivenius (som då var psalmbokskommitténs ordförande) har berättat om hur den fjärde strofen kom till:

"Strax innan förslaget till den nya psalmboken skulle gå i tryck, blev jag en morgon uppringd av Oscar Ahlén som meddelade att Hallqvists 'De skall gå till den heliga staden' blivit en av hans älsklingspsalmer, men att han för sin del saknade en avslutande vers om mötet med Herren. Nu hade under natten en sådan vers tagit gestalt för honom, och han hade genast på morgonen skrivit ner den. Hade jag något emot att han tog kontakt med Britt G Hallqvist och frågade henne om hon hade något att erinra mot att hennes psalm utökades med denna vers? Det hade jag inte, liksom inte heller författaren eller psalmkommittén." (Psalmer och människor s. 126)

Egil Hovland: