*7 Lova Herren, sol och måne

1. Lova Herren, sol och måne,

alla stjärnor som han tänt...

Text: Anders Frostenson 1958 efter Psalt. 148 (52 år)

Musik: Lennart Wenström-Lekare 1958 (34 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Detta är en psalm som slog igenom via "barnpsalmboken" Kyrkovisor 1960. Men precis som när Betty Ehrenborg-Posse skrev "Så älskade Gud" eller Lina Sandell skrev "Jesus för världen" för olika söndagsskolsångböcker, har det visat sej att psalmer skrivna för barn ofta uppskattas minst lika mycket av vuxna.

Psalmen har - liksom sin förlaga i Psaltaren (psalm 148) - en tydlig lovsångskaraktär, förstärkt av Wenström-Lekares enkla, glada melodi. Ändå är den egentligen mer en uppmaning att lova Herren än en direkt lovsång, och som sådan har den ofta sjungits vid gudstjänsters inledning, för att liksom anslå tonen inför fortsättningen. Konkretionen är härlig och ordmusiken tydlig: "Lova Herren, berg och höjder, bäck och källa, fors och flod."

Kanske gjorde det mer uttalade barnperspektivet i Kyrkovisor att sista strofen lät annorlunda där (jfr Norsk Salmeboks version nedan): "Lova Herren i hans kyrka, / sången stiger ljus och klar. / Barn i alla länder tackar / Gud för allt han skapat har." Nu låter den så här istället: "Lova Herren i hans kyrka, / han som mitt ibland oss bor. / Allt han ger oss. Han skall skapa / nya himlar, en ny jord."