183 Som sådden förnimmer Guds välbehag

1. Som sådden förnimmer Guds välbehag
i fattig och stenig mull,
så prisa din Gud, du min kropp, i dag...

Text: Bengt Engelbrekt Nyström 1936 (49 år)

Musik: Svensk 1697, se nr 225 i 1697 års koralbok, bearb. för 1939 års koralbok

En psalm av en matematiklärare vid Högre allmänna läroverket på Södermalm i Stockholm. Fast av läroverksmiljön och matematiken syns inte mycket i psalmen, som ju utgår från en naturliknelse och även i övrigt är ganska jord- och kroppsnära. Orden om "den bördas tyngd som gör ryggen rak" har flitigt citerats, och psalmen har ö.h.t. gott om pregnanta uttryck, t.ex. bönen: "Lär mig att minnas att denna jord / och icke blott himlen är din." Psalmen har genom åren kommit till ganska flitig användning, helst som även melodin (ett fynd från 1697 års koralbok, där den om än i ganska annorlunda form återfinns till texten O Herre Gudh tin helga Budh) är mycket spänstig och lättsjungen. Även i den enskilda andakten, och särskilt i samband med helgsmål ("den kommer så stilla, din vilodag", v. 2) är den mycket passande.

Psalmens avslutningsord, bönen "mät mig, o Gud, med din mildhets mått / en gång på uppståndelsens dag" har dock inte utan skäl kritiserats skarpt, eftersom den kan leda tankarna till något slags fusk med mått och vikt som inte höves vår Herre och "hans stränghets lag". Evangelium och rättfärdiggörelsen genom tro handlar ju inte om att Gud prutar lite på sin lag så att vi lättare ska kunna slinka igenom, utan om att vi av ren nåd, men samtidigt på helt lagliga grunder, kan frikännas genom tron på Jesus, som enligt Första Johannesbrevet 2:2 "är det offer som sonar våra synder, och inte bara våra, utan hela världens". Något särskilt "Guds mildhets mått", skilt från "hans stränghets lag", finns alltså egentligen inte, och det har föreslagits alternativslut som t.ex. "men låt mig få skörda vad Kristus sått / en gång på uppståndelsens dag." Inte förrän 2029 är det dock tillåtet att göra sådana förändringar i texten.

Om psalmens tillkomst berättar Oscar Lövgren följande: (Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 469):

På en konferens i Sigtuna hösten 1935 hade N. sammanträffat med E. Liedgren, som då var verksam i kommittén för psalmbokens revision. Denne hade intresserat honom för en psalm med tack för arbetet på jorden. Liedgren hade i Församlingsbladet 9.5.1935 uppmärksammat N:s Vardagspsalm Mitt liv rinner bort som var fattig dag (nu införd bland läsepsalmerna i psalmboken [1937 års psalmbok, skr. anm.]). Det gav honom förhoppning om att N. skulle kunna ge mera på detta område. Fram till julen tänkte N. på denna uppgift och beslöt att under nyårs- och trettondagshelgen, då han åter vistades i Sigtuna, göra ett försök. Psalmen borde skrivas med egen rytmik och inte till en redan brukad koralmelodi. Själva upptakten gav fortsättningen och bar diktaren fram genom de tre verserna. Det var lördagskväll och andra versen kom att färgas av detta förhållande.