16 Kom, låt oss nu förenas här

1. Kom, låt oss nu förenas här
med änglarna i höjd
samt tusen, tusen helgon där
och sjunga med stor fröjd...

Text ("Come, let us join our cheerful songs"): Isaac Watts 1707 (33 år), refräng 1843, övers. Gustaf Palmqvist 1862 (50 år), Catharina Broomé 1984 (61 år)

Musik: Engelsk 1843

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Texten publicerades första gången i Isaac Watts´ Hymns 1709. Andra strofen, som bygger på Uppenbarelseboken 5:9-14, har ofta (som här) gjorts om till refräng, ovanstående version känd från The Revival Tune Book, London 1850. Till Watts´ originalversion har annars ofta Johann Crügers melodi till Med tacksam röst och tacksam själ blivit använd. Den första svenska översättningen utfördes av baptisten och bokförläggaren Gustaf Palmqvist för andra samlingen av hans Pilgrims-Sånger.

Det är inte ovanligt att psalmförfattare inspirerats av den himmelska sång som återges på flera ställen i Uppenbarelseboken. Tillsammans med Gamla Testamentets ojämförligt omfattande sångsamling, Psaltaren, är denna Nya Testamentets och Bibelns sista bok den främsta inspirationskällan till den kristna kyrkans lovsånger. Att sjunga med himmelens änglar och helgon har uppfattats som en förövning eller "förfest" inför den saliga evigheten hemma hos Gud.

Före 1850 ca hade inga psalmer av Watts, och ö.h.t. nästan inga psalmer från den anglosaxiska världen, tagits in i svenska sång- och psalmböcker, där tyska lutherska sånger och psalmer dominerade stort bland översättningarna. Men ungefär samtidigt som den svenska utvandringen till Amerika tog fart, fick vi hit till Sverige en starkt ökad "invandring" av engelska och amerikanska sånger, bl.a. genom baptister som Palmqvist men också lutheraner som Lina Sandell. Man upptäckte den kristna sångskattens ekumeniska karaktär och vågade alltmer sjunga Guds lov med ord från både baptister, metodister och rent av romerska katoliker.

I Watts:

69 Glad jag städse vill bekänna

1. Glad jag städse vill bekänna:

jag är döpt i Jesu namn!

Ingen tillflykt är som denna,

öppen står min Faders famn.

Ringa jordens skatter väga

mot det ena, att få äga,

klädd i dopets helga skrud,

nåd och barnaskap hos Gud.

2. Synden skall mig ej fördöma:

jag är döpt i Jesu namn.

Fadern all min skuld vill glömma,

föra till den trygga hamn

där mitt hjärta rening vinner

och min själ hugsvalan finner.

Mig i Jesu dyra blod

skänkes frihet, kraft och mod.

3. När jag frestas, vill jag svara:

jag är döpt i Jesu namn.

Honom vill jag trogen vara,

vill ej ryckas ur hans famn.

Han från synden ren mig tvagit

och mig till sin egen tagit.

Honom jag, som han mig bjöd,

följa vill i liv och död.

4. Dopets nåd mig ger i tiden

stöd och fäste för min tro,

skänker hopp att efter striden

i Guds himmel finna ro.

När min blick, mitt hjärta brista,

vill jag säga i det sista:

Jag är döpt i Jesu namn.

Fader, tag mig i din famn.

Text: Erdmann Neumeister 1705 (34 år) "Lasset mich voll Freuden sprechen", Johan Alfred Eklund 1910 (47 år), 1914 och 1917. Jfr den lätt bearbetade versionen i Stora Nätpsalmboken nr 182 "Glad jag ständigt vill bekänna".

Musik: Wolfgang Wessnitzer 1661 (32 år) - lyssna även till koralen på Dopguiden!

[Det återstår några få år av copyrighten på Eklunds översättning, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat den på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag går på prejudikat och gör sammalunda]

Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar.

Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"

Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917.

E Neumeister:

145 När världens Frälsare jag ser

1. När världens Frälsare jag ser
på korset där sitt liv han gav...

Text: Isaac Watts 1707 (33 år) "When I survey the wondrous cross", sv. övers. Anders Frostenson 1935, 1976 (29, 70 år)

Musik: England 1783

Den här psalmen är en av Watts´ mest kända och från början en nattvardshymn, publicerad i Hymns and spiritual songs 1707. Den har i över 100 år funnits på svenska, men då mest i frikyrkliga sångböcker. Där har funnits två versioner: "Då jag beskådar korsets stam", en översättning av Emanuel Booth-Hellberg, och "När jag det dyra korset ser", en översättning av Anna Ölander år 1900.

Psalmen uttrycker till stor del den troendes gensvar på det Jesus gjort för oss: ånger och blygsel över mycket som varit ens lust och stolthet och en bön om frihet från det som ännu kan skilja oss från honom. Men även själva Jesus´ fullbordade frälsningsgärning (det som också kallats "det saliga bytet") uttrycks starkt och evangeliskt i strofen om Jesus´ blod: "Det är min död som du har dött, / det är ditt liv du åt mig ger."

Frank Buchman, Oxfordgrupprörelsens ledare, har berättat att hans livs vändpunkt skedde medan denna hymn sjöngs i ett engelskt lantkapell, efter att evangelisten Jessie Penn-Lewis talat inträngande om Kristi kors.

Psalmen var även den kristna hymn som den hinduiske frihetskämpen Mahatma Gandhi mest uppskattade och som han ofta mediterade över när engelsmännen höll honom i fängelse. (Källa: Den evangeliska missionen 6-7 1922 s, 139).

Anders Frostenson översatte psalmen redan 1935, men den togs inte in i 1937 års psalmbok. Och när en ny psalmbok blev aktuell ett knappt halvsekel senare kändes språket redan så föråldrat att han gjorde en till stora delar ny version, mindre bunden till de tidigare mycket stränga helrimskraven.

Isaac Watts:

316 Nu dagen är till ända

Samma koral i lite friare tolkning:

1. Nu dagen är till ända
och natten förestår.
Håll era lampor tända
när timmarna förgår...

Text: Lorenz Lorenzen (Laurentius Laurentii) 1700 (40 år), "Ermuntert euch, ihr frommen", sv. övers. Karl-Gustaf Hildebrand 1978 (67 år) - jfr "Han kommer, han är nära" av Olov Hartman och "Nu upp och redo varen" av Carl David af Wirsén
Musik: Melchior Teschner 1614 (30 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm är byggd på Jesus´ liknelse om de tio jungfrurna i Matteusevangeliet 25. Men den är inte berättande i vanlig mening, utan snarare dramatiserande; psalmen placerar oss i händelsernas mitt och tilltalar oss som vore vi jungfrurna: "Se till att oljan räcker, / vår brudgum kommer snart."

Förhoppningsvis tillhör vi de visa...

Psalmen är rejält förkortad, ja, halverad i den senaste svenska versionen av Hildebrand. /Om det är för att oljan inte ska ta slut förtäljer inte historien). Om den sjungs oftare för det vet jag inte, men den sitter i varje fall som gjuten på Söndagen före domssöndagen.

Texten publicerades första gången år 1700 prick i författarens samling Evangelia melodica, das ist: Geistliche Lieder und Lobgesänge, nach den Sinn der ordentlichen Sonn- und Festtages Evangelien. Den översattes till svenska av Carl David af Wirsén för psalmboksförslaget 1889, och kom i den formen in i 1937 års psalmbok.

498 Ett, Jesus, än påminner jag

1. Ett, Jesus, än påminner jag:
led du min vandring dag för dag...

Text: Johan Possieth 1709 (42 år), lätt bearb. K-G Hildebrand 1983 (72 år). Alternativ bearbetning av inledningsraderna, se "Ett enda, Jesus, önskar jag" i Stora Nätpsalmboken.
Musik: Philipp Nicolai 1599 (43 år), alt. A.H. 1991 (21 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm, som väl knappast hör till psalmtoppen, är en rest av en 13-strofig psalm, där begynnelsebokstäverna bildar namnet Iohan Possieth (ett s.k. akrostikon). Därav har man dragit den rimliga slutsatsen att sedermera kyrkoherden i Riddarholmen och bromma, Johan Possieth, är psalmens författare, men eftersom Elle Andersdatters författarskap till psalm 325 (som är antytt på samma sätt) regelmässigt brukar betvivlas, borde man väl sätta ett frågetecken även efter detta författarnamn?

Vare därmed hur det vill - Possieth var verkligen en produktiv författare som bl.a. efterlämnade över 2000 skrivna predikningar och mängder av olika dikter. Den här versen är gott ett exempel på att även en klassiskt luthersk-ortodox prästman - som ogillade pietismen - kunde skriva innerliga Jesus-psalmer. (Ibland låter det ju nästan som om pietisterna hade monopol på hjärtats tro).

Psalmen passar bra att sjungas som både afton- och morgonbön. Kanske särskilt vid fjäll- eller pilgrimsvandringar? Nicolais koral är ju känd och gärna sjungen, men jag djärvdes ändå i 20-årsåldern (vid en cykeltur mellan Ludvika och Smedjebacken) komponera en alternativmelodi.

Ph Nicolai:

636 Det finns ett land av ljus och sång

(Bild från www.fotoakuten.se)

 

1. Det finns ett land av ljus och sång.
Där är vårt rätta hem.
Där skall i ändlös dag en gång...

Text: Isaac Watts 1707 (33 år), Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Oskar Lindberg 1938 (51 år) "I öster stiger solen opp"

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Alt. koral (OBS! Finns ej i svenska psalmboken!):

Isaac Watts:

644 Sun haltuus, rakas Isäni (Uti din nåd, o Fader blid)

1. Sun haltuus, rakas Isäni,
mä aina annan itseni.
Mun sieluni ja ruumiini
sä, Herra, ota suojaasi.

2. Mun sieluni ja ruumiini
sun omas ovat, Herrani.
Siis omas ota huomahas,
en pelkää sinun suojassas.

3. Sun, Isä, tahtoos tyytyen,
saa sydän levon suloisen.
Oot hädässä ja tuskassa
mun auttajani ainoa.

4. Sen uskon, rakas Isäni,
vaan muista heikkouttani,
sun lastas auta vaivassa,
suo ilo luonas taivaassa.

Text: Basilius Förtsch 1609, Eerik Cajanus 1701 (43 år)
Musik: Strassburg 1545
För svensk text, se nummer 240.