178 Som skimret över hav och sky

1. Som skimret över hav och sky
är Herrens nåd var morgon ny...

Text: Johannes Zwick ca 1536 (40 år) "All Morgen ist ganz frisch und neu", övers. Anders Frostenson 1969 (63 år)

Musik: Johann Walter 1537 (41 år), alt. Martin Luther 1539

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

En urgammal morgonpsalm från reformationstiden blev som ny när Anders Frostenson införde den i svenska psalmboken. Den reformerte prästen Zwick skrev den troligen till första upplagan av sin sångsamling Nüw gsangbüchle, Zürich, 1536; i varje fall finns den enligt Hymnary.org med i samlingen Psalmen und geystliche Lieder, Strassburg 1537 och i andra upplagan av Nüw gsangbüchle. I så fall är psalmbokens uppgift att Zwick skrev psalmen först året före sin död i pesten (1542) oriktig, och han kan i vilket fall som helst inte ha utfört den bearbetning av texten som i psalmboken uppges ha skett 1545.

Den lutherske Walther hade publicerat sin koral i Wittenbergisch Gesangbuchlein 1537, ungefär samtidigt som Zwick skrev sin text, alltså, men inte till den utan till Luther-psalmen Vom Himmel hoch! Men denna julpsalm kom ju att hellre sjungas till Luthers egen, mycket enklare melodi, och Walthers vackra men rytmiskt mer avancerade koral blev istället så småningom fast sammanknuten med Zwicks morgonpsalm, som genom århundradena sjungits med samma glädje av både lutheraner och reformerta.

Hur frisk och originell Walther-koralen än är, har den knappast underlättat psalmens "insjungning" i Sverige. Vid ett psalmmaraton i Bollnäs hösten 2007 uttryckte flera allsångare att det var första gången de sjöng psalmen, trots att den i över 20 år stått i den ekumeniska psalmboksdelen! För att riktigt få in den härliga men försummade texten kan man pröva att sjunga den till exempelvis Luthers "Vom Himmel hoch"-melodi som finns bifogad här ovan. Men sedan tycker jag nog att Walthers melodi vinner i längden och bör tränas in (även om Luthers faktiskt fungerar bättre till den lite bökiga "överklivningen" mellan sista strofens första och andra rad).

324 Med lust och glädje tänker

Sommarkoralen i lite friare tolkning:

1. Med lust och glädje tänker
jag på den sommartid,
då Gud de sina skänker
en evig ro och frid...

Text: Johann Walther 1552 (56 år) "Herzlich tut mich erfreuen" fritt efter en majvisa med samma namn, sv. övers. Petrus Johannis Gothus(?) 1602 (66 år) "Migh giör stoor lust och glädie", bearb. Axel Fredrik Runstedt 1911 (50 år) "Med lust och glädje tänker" och Britt G Hallqvist 1978 (64 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Musik: Svensk folkvisa 1693 "Den blomstertid nu kommer" (jfr nr 412 i Vallerius´ koralbok från 1697), alternativt en Michael Praetorius-koral - lyssna nedan:

 

Jesus sa till sina lärjungar - efter att ha talat om "tidens tecken" inför både Jerusalems förstörelse och världens slut: "Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att Guds rike är nära." (Lukasevangeliet 21:29ff).

Johann Walther, kapellmästare och sångmästare, tog fasta på Frälsarens tal om den yttersta tidens prövningar som en vårflod och knoppsprickning (ja visst gör det ont!) inför Den Stora Sommaren - en annan Jesusliknelse talar om en förlossning (Joh. 16:21 Matt. 19:28) - och byggde sin himmelsvision kring en tysk "majvisa" som började just Herzlich tut mich erfreuen / die fröhlich Sommerzeit, / all mein Geblüt verneuen / der Mai viel Wollust geit.

Denna psalm översattes 1602 och publicerades i Petrus Johannis Gothus´ översättning av Martin Mollers Manuale de praeparatione ad mortem (ung. Manual för dödsberedelsen), tr. i Rostock 1604. Den togs in i 1695 års psalmbok som näst sista psalm (nr 412) och hade då hela 31 strofer! I 1819 års psalmbok togs den inte med alls, men i A F Runstedts betydligt förkortade bearbetning återkom den i 1937 års psalmbok. Britt G Hallqvist bearbetade (men förkortade inte) psalmen ytterligare inför nuvarande psalmbok.

Psalmen är kanske vår vackraste "himmelspsalm". Och nog är det som sej bör att den i varje fall här i Sverige sjungs till samma melodi som "Den blomstertid nu kommer". Det innebär inte att den tyska koralen är dålig. Men den svenska melodin ger oändligt mycket mer sommarkänsla. För en svensk.