Visar inlägg med etikett Musik 1500-talet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Musik 1500-talet. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

186 Nu vilar folk och länder

A-melodi:
 

B-melodi (utjämnad form):


1. Nu vilar folk och länder
och skogar, berg och stränder.
Nu sover barnen gott.
Men jag vill bedja, vaka
och tacksam se tillbaka
på vad av Gud i dag jag fått.

2. Se, solen har försvunnit...


Text: Paul Gerhardt 1653 (46 år) "Nun ruhen alle Wälder", sv. övers. Haqvin Spegel 1686 (41 år) "Nu vilar hela jorden", bearb. och nyövers. Britt G Hallqvist 1978 (64 år)
Musik: Heinrich Isaac o 1500 (50 år) "Innsbruck, ich muss dich lassen", jfr 1697 års koralbok nr 375 och 1820 års koralbok nr 433

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Oscar Lövgren skriver (i Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 231) att Gerhardts psalm är "vår bildrikaste och kanske mest berömda aftonpsalm." Det senare äger nog inte längre sin riktighet, men det förra stämmer nog, dels p.g.a. psalmens längd (hela nio verser) och dels p.g.a. att nästan varje vers innehåller en natur- eller kroppsbeskrivning följd av en andlig, bildlig tillämpning.

Psalmens längd har dock gjort att den i vår "bråttomtid" sällan sjungs (även om tiden det tar att sjunga den bara är en bråkdel av den tid det tar att följa en dokusåpa eller "Morden i Midsomer"). Mest berömd är den väl för att anslaget påståtts strida mot jordens klotformighet, varför också Britt G Hallvist i sin slutliga version av psalmen undvek påståendet att "alla skogar" eller "hela jorden" vilar. I hennes tidigare, mer originaltrogna, översättning började psalmen dock så här:

Nu vilar alla skogar,
djur, mänskor, fält och plogar,
all världen slumrar in.
Men du, min själ, skall börja
din andakt, du skall spörja
vad som behagar Skaparn din.


Man måste väl dock säga att versionen i 1986 års psalmbok känns mer lättflytande. Det har dock inte hjälpt upp psalmens popularitet nämnvärt. Man måste väl erkänna att den, som så många psalmer från den tid då psalmboken inte användes bara i kyrkan, verkar mer skriven för den enskilda kvällsandakten än för offentliga sammankomster ("Till sömn jag mig bereder, / tar av mig skor och kläder"), men jag har en känsla av att den inte heller i det privata sammanhanget längre har någon stark ställning. De fyra sista stroferna passar dock utmärkt väl att sjunga som avslutning på t.ex. kvällsmässor, och så trött är man nog sällan att man inte skulle orka be dem hemma inför sänggåendet ("när mina tankar domnar / och alla sinnen somnar").


Paul Gerhardt:

Heinrich Isaac:
Bildresultat för Heinrich Isaac


Ett av Isaacs notmanuskript:

364 Kom, helge Ande, till mig in



1. Kom, helge Ande, till mig in,
upplys min själ och ge den liv,
att jag i dig förbliver.
Var själv ett ljus på all min stig,
och led mig du den väg du vill,
åt dig jag helt mig giver.

2. Led mig var dag i sanningen...


Text: Okänd svensk författare 1694, Olov Hartman 1978 (72 år)
Musik: Tysk folkvisa ca 1504 / Nürnberg 1534, jfr 1697 års koralbok nr 215 resp. 187!!!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Ingen vet vem som skrev denna innerliga bönepsalm, som första gången trycktes i Svedbergs psalmbok 1694 och hörde till dem som året därpå kom med också i 1695 års psalmbok (som även den med skäl har kallats "den svedbergska"). Fram till 1986 behölls den i det närmaste oförändrad, men upplevdes till slut som så ålderdomlig att Olov Hartman fick bearbeta den rätt rejält inför sin publicering i den fjärde rikspsalmboken på raken, då även melodin återfick sin ursprungliga, mer rytmiska gestaltning. Den har använts som koralmelodi alltsedan 1530, men tycks ursprungligen höra till en tysk folkvisa från 1400-talet "Vas wöl wir aber heben an". Dess text handlar om riddaren Lindenschmid, som en viss junker Caspar tillfångatog och avrättade. (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, sp. 488, Gummessons 1964)

onsdag 17 februari 2010

505 När allt omkring mig vilar

 

Alt. melodiform (OBS finns ej i psalmboken):

1. När allt omkring mig vilar,
till dig min ande ilar,
o Gud, och lovar dig.
När världens larm försvinner
och jag mig ensam finner,
är du, barmhärtige, hos mig.

2. När mörker jorden höljer
och all dess prakt fördöljer,
jag till ditt rike ser.
Jag ser det kring de dina
av nåd och sanning skina,
uti ett ljus som ej går ner.

3. Det ljuset när mig bliver,
då natten mig omgiver;
därvid jag somnar in.
Därvid jag vaknar åter,
så länge du mig låter
här fostras att bli evigt din.

4. Låt mig din nåd ej sakna,
tills jag en gång får vakna,
där själv du solen är,
där jag på dig blott aktar,
ditt anlete betraktar
och kommer dig alltmera när.


Text: Frans Michael Franzén 1814 (42 år), 1818
Musik: Heinrich Isaac o 1500 (50 år)


Denna psalm utgavs första gången i "Förslag till förbättrade Kyrko-Sånger" (1814). Men den överarbetades av Franzén och publicerades i ovanstående skick i Stockholms-Posten den 22 april 1818. Det är en psalm främst för den enskilda andakten ("när jag mig ensam finner") men kan givetvis också sjungas eller läsas vid gemensam kvällsbön strax före sänggåendet (typ "completorium").

Som Oscar Lövgren påpekar i Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964) har psalmen tydlig släktskap med Gerhardts berömda aftonpsalm "Nun ruhet alle Wälder", till vars melodi den också sjungs. Kanske kan den betraktas som en "kortversion"?

F M Franzén:
Frans Michael Franzén porträtterad 1823 av Johan Gustaf Sandberg
Notmanuskript av Isaac:

513 Nu vilans dag förflutit



1. Nu vilans dag förflutit,
då vi på nytt har njutit
din omsorg och din vård...


Text: Lars Johan Nyblom senast 1908 (64 år), Jan Arvid Hellström 1980 (39 år), jfr versionen i Den fria psalmboken!
Musik: Heinrich Isaac omkring år 1500 (50 år)

Detta är en riktig "aftonsångspsalm"! I äldre evangelieböcker fanns för varje söndag s.k. "aftonsångstexter" att predika över vid söndagens kvällsgudstjänst, den som kallades "aftonsången". Fr.o.m. 1983 saknas sådana texter, eftersom aftonsångsgudstjänsterna mer eller mindre kom ur bruk. Man skulle då kunna tro att denna psalm av den anledningen inte skulle ha tagits med i 1986 års psalmbok, men lätt bearbetad av Jan Arvid Hellström kom den ändå med. Och jag har faktiskt varit med om att sjunga den - i Lund på 1990-talet.

Ja, vid husandakten och de sporadiska kvällsgudstjänster som fortfarande hålls på söndag kväll kan den här psalmen med fördel användas. Den andas tacksamhet över helgens och vilans gåva, och inte minst över Guds ord.

(Som ett kuriosum kan nämnas att psalmen knappast kan vara skriven 1911, som uppgivits i många psalmböcker, eftersom författaren då redan var död).

Motett av H Isaac: 

måndag 1 februari 2010

698:4 Helig helig helig Herre Gud Sebaot (Sanctus)

Påskserien:



Helig, helig, helig,
Herre Gud Sebaot.
Himlarna och jorden 
är fulla
av din härlighet.
Hosianna i höjden!
Välsignad vare han 
som kommer
i Herrens namn!
Hosianna i höjden!