288 Gud, från ditt hus, vår tillflykt

1. Gud, från ditt hus, vår tillflykt, du oss kallar
ut i en värld där stora risker väntar...

Text: Fred Kaan 1968 (39 år) "Lord, as we rise to leave the shell of worship", sv. övers. Britt G Hallqvist 1970 (56 år)
Musik: Chartres 1784

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Observera årtalet 1968, som ju är betydelsebärande på fler än ett sätt. Kyrkornas Världsråds fjärde generalförsamling hölls i Uppsala detta år, och Kaans psalm speglar ganska väl den sociala radikalitet som präglade mötet och tiden, men som förhoppningsvis inte lämnat oss helt (den har ju goda bibliska grunder hos både Amos, Jakob och - Jesus).

Britt G Hallqvist följde i sin översättning två år senare originaltexten ganska troget, men hon har sett till att varje strof avslutas med en bön, böner som hon själv format: "Gud, gör oss djärva", "Gud, gör oss fria", "Gud, gör oss kloka," "Gud, gör oss glada." (Den sista bönen finns dock faktiskt i originalet, fast då som avslutning på andra strofen: "Lord, make us cheerful").

De uppfodrande och optimistiska tre första stroferna följs av en realistisk förutsägelse om press, tvivel oro och jäkt. Men också av en bön mitt i allt detta: "Låt oss få känna att din kärlek bär oss, / Gud, gör oss glada."

Fred Kaan:

Staden Chartres sedd från ett av tornen i den berömda katedralen:

*292a Pris vare Gud, pris vare Fadern

*1. Pris vare Gud!
Pris vare Fadern, hans Ande, hans Son!
Saliga sjunger och tillber vi inför hans tron.
Jublande lyfter vi här våra händer...

Text: Fred Kaan 1972 (43 år), Kerstin Anér 1975 (55 år)
Musik: Från Sri Lanka

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Här har vi en klockren nattvardspsalm (i varje fall vad vers 3-4 beträffar), men lite avsides placerad under rubriken "Tillsammans i världen".

"Handling och bön må bli ett" - de tänkvärda och uppfordrande orden går genom varje strof i denna psalm. Jfr Jakobsbrevet 1:22 om att vara ordets görare, inte bara dess hörare. Jfr även 1 Johannesbrevet 3:18, Matteusevangeliet 7:24 och SvPs 214 Lär mig att bedja av hjärtat.

Tredje strofen börjar i svenska psalmboken: "Brödet och vinet vi frambär till bordet, / tag våra gåvor, o du som har gjort dem, / skicka oss sen till att ena din mänsklighet..." Men i finlandssvenska psalmboken är versen - tydligen med Kerstin Anérs tillstånd eller av henne själv (1980) - bearbetad så här: "Brödet och vinet vi frambär till bordet, / gör oss till ett genom dem, genom ordet, / skicka oss sen..." En både rimtekniskt och innehållsligt odiskutabel förbättring i evangelisk-luthersk riktning, en förbättring som jag hoppas kan komma också den rikssvenska psalmboken till del nästa gång revidering sker.

Den lankesiska melodin är en av psalmbokens få asiatiska.

292 b Jublande lyfter vi här våra händer

1. Jublande lyfter vi här våra händer,
sjunger den glädje som enighet tänder...

Text: Fred Kaan 1972 (43 år), Kerstin Anér 1975 (55 år)
Musik: Karl-Olof Robertson 1981 (63 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Se kommentaren till 292a. Robertsons melodi kräver en viss omdisposition av strofer resp. omkväde, men i övrigt är det exakt samma psalm.

385 I Jesu Kristi namn vi ber

 

1. I Jesu Kristi namn vi ber
att Gud sin kraft åt barnet ger,
sin värme när det blåser kallt...

Text: Fred Kaan 1968 (39 år), Britt G Hallqvist 1977 (63 år), 1982
Musik: Svensk 1697

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Den här psalmen är ovanlig genom sina gammaltestamentliga allusioner: på Noa och den stora flodens vatten (jfr 1 Petr. 3:20-22!) och Moses och Nilens vatten (se bilden ovan). "Med Moses, lyft ur floden opp, / vi firar fest med nyfött hopp".

Annars måste man nog säga att de nya doppsalmerna i 1986 års psalmbok har en lite "reformert" slagsida. En doppsalm av den svenskkyrklige prästen och författaren Rune Pär Olofsson ("Du som tog barnen upp i din trygga frälsarefamn") petades i slutskedet av psalmboksarbetet, och någon text med lödighet i paritet med "Glad jag städse vill bekänna" eller "Tänk, jag är döpt" har vi knappast sett till på länge. Det skulle nog behövas - som komplement till de mer allmänt hållna texterna.

Fred Kaan:

386 Upp ur vilda, djupa vatten

1. Upp ur vilda, djupa vatten
lyfte Skaparn liv och land.
Markens djur och himlens fåglar,
man och kvinna skapte han...

Text: Fred Kaan 1968 (39 år), Britt G Hallqvist 1977 (63 år)
Musik: Darmstadt 1698/Bamberg 1732

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]

En modern doppsalm till en riktigt gammal (men fin) koral har vi här. Här vävs dopet samman med hela skapelseteologin och med vattnets betydelse i bibeln som både ett skräckinjagande element, en symbol för kaosmakterna ("upp ur vilda, djupa vatten") och som ett livgivande flöde ("alla våra källor har vi i vår Herre, i hans ord").

Till psalmens förtjänster hör att den binder samman generationerna och dopåldrarna ("Liksom barn vi står här alla / som har döpts i Jesu namn"). Men omkvädets "livets vatten i en dopfunt" har i frikyrkornas Psalmer och Sånger (där psalmen togs in i tillägget 2003) ändrats till "livets vatten, dopets vatten" - vilket ju inkluderar även dop i t.ex. sjöar och dopgravar.

I psalmen talas om dopet som "ett tecken på en kärlek utan mått", som ett vittnesbörd "om att Gud är här". Vidare påminns om hur Kristus gått före oss i döden och uppståndelsen. Däremot.står det föga om dopets direkt sakramentala funktion enligt evangelisk-katolsk teologi.

Så är ju psalmen också av reformert ursprung. Någon större evangelisk-luthersk nydiktning av doppsalmer har vi inte sett i vår tid, där dopet, precis som konfirmationen, tenderar att omdefinieras rätt rejält även på nominellt lutherskt håll.

Fred Kaan:
 

628 Trofaste Gud som livet i oss tänder

1. Trofaste Gud som livet i oss tänder,
du är oss nära vad som än oss händer.
Så har du lovat...

Text: Fred Kaan 1968 (39 år), Eva Norberg 1979 (64 år), 1981
Musik: Daniel Olson 1965 (67 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]