12 Brist ut, min själ, i lovsångsljud

1. Brist ut, min själ, i lovsångsljud
på denna glädjens dag,
till tack för all den nåd som Gud
så gränslöst rikt dig gav...

Text: Fanny J Crosby-van Alstyne 1884 (64 år) "Break forth", övers. Erik Nyström 1893 (51 år), Catharina Broomé 1984 (61 år).

Musik: Robert Lowry 1884 (58 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm har inte varit helt lätt att identifiera. Enligt översättaren Erik Nyströms egna anteckningar började den i original "Break forth", men översättningen har inte många likheter med den Crosby-sång med detta namn som finns på Nethymnal. Den sången har t.ex. refräng och versmåttet i den är inte detsamma.

Antingen är det här fråga om en mycket fri översättning till svenska, så fri att Nyström borde tillskrivas denna sång likaväl som Gå Sion. Eller också utgick Nyström från en annan, i den anglosaxiska världen nu mer bortglömd sång av Fanny Crosby med samma begynnelseord som den här. Och med tanke på hennes ofantliga produktion vore ju inte det helt otroligt.

I vilket fall som helst är sången en strålande lovsång, även om den inte vänder sej till Gud förrän i sista versen. Alldeles särskilt passar den som inledning till söndagsgudstjänsten, inte minst när Herrens måltid firas. Åt syndare till salighet / han gav sin Son, sitt ord, / och än i sin barmhärtighet / han dukar nådens bord. Jag och min fru Anna-Karin valde den också som ingångspsalm vid vårt bröllop i Backens kyrka i Umeå på nyårsaftonen år 1 (2001). Verkligen en glädjens dag!

F Crosby:

R Lowry:

46 Låt mig få höra om Jesus

1. Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord!
Sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord,
sången som änglar i natten
sjöngo för herdar en gång:
Ära ske Gud i det höga,
frihet från bojornas tvång!
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord!
Sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord.

2. Säg mig det åter och åter
hur på vår jord han gick kring
frestad, föraktad och ringa,
ägande själv ingenting.
Synderna mina dem bar han,
smärtorna tog han på sig,
redo att hela och hjälpa,
redo att uppoffra sig.
Låt mig få höra om Jesus...

3. Låt mig få höra om korset,
kvalen och smärtan han led.
Visa mig graven i berget,
där man hans kropp lade ned.
O, vilket under av kärlek!
Det var för mig som han dog,
det var för mig som han uppstod.
Herre, min Gud, det är nog!
Låt mig få höra om Jesus...

Text: Fanny Crosby-van Alstyne 1880 (60 år), "Tell me the story of Jesus", Karl Larsson 1904 (36 år), ngt bearb.

Musik: John R Sweney 1880 (43 år)

Den här psalmen är en riktig rekapitulation av evangelierna, alltifrån start (jul) till mål (påsk). Den är också ett bra exempel på den typ av "refrängsånger" som blev vanliga på 1800-talet. Genom att en del av sångerna upprepades för varje strof, kunde även mindre sångvana och textförtrogna sjunga under åtminstone en del av sången. I det här fallet består refrängen dessutom av första strofens fyra första rader, som alltså upprepas hela fyra gånger.

Sången översattes 1904 av frälsningsofficeren Karl Larsson, och har i ungefär samma form tagits in i de flesta av vårt lands andliga sångböcker. Men rader som "Kärlek, o viska det åter" har bytts ut mot "O, vilket under av kärlek!" och "skriv på mitt hjärta" har blivit "skriv i mitt hjärta." Nå, det påverkar inte det gedigna innehållet, som alltså är en sammanfattning av hela evangeliet och ofta används i församlingarnas barn- och ungdomsarbete. Den finns även med i Nya Barnpsalmboken (Libris).

F Crosby: