155 Herren lever, våga tro det

1. Herren lever,

våga tro det,

lämna den tid som gått...

Text: Göran Bexell 1971 (28 år)

Musik: Bedrich Janacek 1974 (54 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller melodi publiceras här än]

När pingstvännen Per Eriksson 2008 utnämndes till rektor för Lunds universitet blev det en väldig "uppståndelse" angående risken med alltför kristna rektorer. Att Per Erikssons företrädare som universitetsrektor, etikprofessor Göran Bexell också var kristen och t.o.m. psalmförfattare (kan man bli mer "religiös"?) verkade tydligen ha undgått Erikssons kritiker.

Ändå är det alldeles sant att Göran Bexell - om än i betydligt yngre dagar - var mycket aktiv i psalmförnyelsearbetet (bl.a. under 10 år sekreterare i 1969 års psalmbokskommitté). Han författade hela tre av de nya psalmerna i psalmboken, förutom ovanstående även Se på himlens många fåglar och En gång i tidens morgon är jorden ny.

Ett par av våra påskpsalmer är också bearbetade av honom, men "Herren lever, våga tro det" är helt och hållet hans egen påskpsalm. I korta, pregnanta verser, som alla börjar med orden "Herren lever", appliceras påskdramatiken på våra liv idag. Den tjeckisk-svenske tonsättaren Janacek har givit psalmen en kongenial melodi, och psalmen sjungs gärna i påsktider.

Men den finlandssvenska psalmboken 1986 uteslöt fjärde strofen ("Herren lever mitt ibland oss") och ändrade Bexells uppmaning i tredje strofen "Res dig, gläd dig som människa!" till "Res dig, gläd dig, du människa!" Nästan märkligt att den ödmjuke upphovsmannen tillät denna hantering, men det är tyvärr ganska typiskt att Sverige och Finland har olika versioner av psalmtexter på svenska. (Eller också är det bara trevligt att så är fallet; avgör själv).

Göran Bexell på äldre dagar:

Bedrich Janacek:

399 Vi bär så många med oss

 

1. Vi bär så många med oss
i bön när vi går fram.
Vad Kristus gav och ger oss,
det gäller också dem...

Text: Svein Ellingsen 1977 (48 år)
Musik: Bedrich Janacek 1977 (57 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

En av psalmbokens yngsta psalmer, om man ser till att både text och melodi är från årtiondet närmast före psalmboksutgivningen. Även innehållsligt är den otraditionell - det innehåller ett betydande mått av bot och självrannsakan helt i enlighet med klassisk beredelsetradition, men fokus ligger på dem som av någon anledning inte deltar i vår gudstjänst, "på dem som vi har sårat / med vad vi gjort och sagt, / på dem som vi har hindrat / att se din (Guds) kärleks makt." Och just den självrannsakande tanken är, i kombination med den innerliga förbönen, ett omistligt bidrag till vår samling av nattvardspsalmer.

Helt invändningsfritt har mottagandet av psalmen dock inte varit; somliga tycker att den präglas för mycket av ett "vi- och dom-tänkande" o.s.v. Men psalmen uttrycker ett viktigt faktum i Norden och i vår tid: att den gudstjänstfirande församlingen som regel är en försvinnande liten del av de boende på orten, och att vi som fortfarande firar gudstjänst är kallade att "bära de många med oss i bön". Det är ingen ställföreträdande mässa det handlar om, men en gudstjänst som innesluter också de frånvarande i varma tankar och förböner.

Svein Ellingsen:

Bedrich Janacek: