50 Kom, Skaparande, Herre god

1. Kom, Skaparande, Herre god!
Besök vårt hjärta, giv oss mod...

Text: Hrabanus Maurus 809 (33 år) "Veni creator spiritus", Martin Luther 1524 (41 år), Olavus Petri 1536 (43 år), Anders Frostenson 1978, 1986

[För en alternativ version närmare den tidigare svenska, se Kom, helge Ande, Herre god]

Musik: Kempten ca 1000/ Erfurt 1524. (Jfr Haeffners koralbok 1820 nr 396 samt J. S. Bachs koralförspel, BWV 631)

Tidigare tillskrevs denna hymn såväl Ambrosius av Milano som Gregorius den store, men den var inte känd före 800-talet och författaren anses nu med stor säkerhet vara identifierad. Hrabanus Maurus var en av de första tyska diktare som skrev latinska kyrkosånger, så även denna var ursprungligen skriven på latin. "Veni creator spiritus" betyder just "Kom Skaparande", så redan på titelraden förde Frostenson psalmen närmare sitt ursprung. Så även i den övriga psalmen, en färgstark bönepsalm och lovpsalm till den helige Ande, framför allt använd och sjungen i pingsttider.

I Sverige har vi i hundratals år sjungit psalmen på en melodi från 1500-talet. Överallt annars har man sjungit psalmen på den melodi som nu anges även i vår psalmbok. I ärlighetens namn höll psalmen på att "dö" i vårt land, men förhoppningsvis ska den nu sjungas i över 1000 år till.

Porträtt som sägs föreställa Hrabanus Maurus

422 O du som himlens stjärnor tänt

1. O du som himlens stjärnor tänt
och ljus bland dödens skuggor sänt,
för dig, vår Frälsare, vår Gud...

Text: Latinsk text 800-talet "Creator alme siderum", Anders Frostenson 1966 (60 år), jfr Missionspsalmboken "O du som skapat stjärnors här"
Musik: Medeltida hymnmelodi

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]

Denna gamla adventspsalm hör troligen inte till de mest sjungna i vårt land - men sett över tid och rum har den nog sjungits mycket mer än våra inhemska "Bereden väg" och "Hosianna, Davids Son". Inte minst på originalspråket latin ("Creator alme siderum"), jfr Youtube-klippet överst! Men Anders Frostenson förtjänar stort tack för att han försvenskat åtskilliga latinska hymner genom åren, till en början för bruk i olika utgåvor av Tidegärden, men sedan också för psalmboken (flera medeltidspsalmer hör till de värdefullaste nytillskotten 1986!).

Psalmen liknar "Gå Sion, din konung att möta" såtillvida som den ger en exposé över hela frälsningshistorien och slutar vid Jesu återkomst, hans "andra advent". Den passar alltså lika bra att sjunga andra adventssöndagen som första, och då är det ju som regel mer gott om plats, både i kyrkbänkarna och i psalmvalslistan.

Melodin är inte alls svår, i varje fall inte i den rätt regelbundna version vi har i psalmboken. Jag uppfattar den som en sorts femtakt, men av någon anledning brukar vi aldrig ange denna taktart i Sverige. Finnarna har dock ingen fördom mot 5/4 och jag väljer här att följa deras exempel. Medeltida hymner har oftast inte någon regelbunden taktart. Men den här - eller den här versionen - har det absolut.