*21 Måne och sol

*1. Måne och sol,
vatten och vind
och blommor och barn
skapade Gud...

Text: Britt G Hallqvist 1974 (60 år)

Musik: Egil Hovland 1974 (50 år) 

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Denna psalm skrevs ursprungligen till särskilda familjegudstjänster under arbetet med en ny kyrkohandbok, men den används idag som lovpsalm i alla slags gudstjänster. Per Harling har påpekat (Våra älskade psalmer, Libris 2007) att författaren i första strofen "zoomar in" skapelsen från det stora till det lilla, från "måne och sol" till "blommor och barn", och att samma mönster, mot en större närhet, går igen även i de övriga stroferna.

Psalmen blev inledningen till ett mångårigt psalmsamarbete mellan Britt G Hallqvist och den norske kyrkomusikern Egil Hovland. Men den dag 1974 då melodin till denna psalm kom till, hade de inte ens träffats. Egil Hovland har om dess tillkomst berättat följande (citerat efter Ronnås: Våra gemensamma psalmer s. 23, Verbum 1990).

Jag hade varit i Oslo och fick där veta att en närstående vän, en präst och psalmdiktare, Olaf Hillestad, hade dött. Han var i 50-årsåldern. Meddelandet om hans död kom som en chock för mig. Jag reste hem med alla de känslor man får vid ett sådant bud. Hemma ligger ett brev från den svenska psalmbokskommittén med en psalmtext av Britt G Hallqvist, som jag då inte kände. Man frågade mig om jag ville skriva melodi till hennes text. Och jag läste hennes psalm: "Måne och sol...

Jag läste texten med den speciella stämning i vilken jag befann mig. Och då hände plötsligt något. Jag hade på väggen en bild av min barnkör. Det var som om alla barnen med sina kördräkter lämnade bilden och kom ut som änglar i rummet. Jag tog ett notpapper och höll det framför mig. Då var det som om barnen, änglarna, landade på papperet och blev till noter.

Omkvädet till psalmen fick sin melodi på 20 sekunder och hela psalmen var klar på 3 minuter.

E Hovland:

172 De skall gå till den heliga staden

1. De skall gå till den heliga staden,
de skall samlas i himlen en gång...

Text: Britt G Hallqvist 1976 (62 år), v. 4 Oscar Ahlén 1984 (78 år)

Musik: Egil Hovland 1976 (52 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Detta är en älskad begravnings- och allhelgonapsalm som inspirerats av de s.k. "saligprisningarna" i Matteus 5, inledningen till Jesus Bergspredikan. Inte minst den återkommande formeln "de skall" är hämtad därifrån. Det handlar om dem som är fattiga i anden, sörjande, ödmjuka, hungrande, barmhärtiga, renhjärtade, fridsälskande, förföljda för rättfärdighetens skull. De skall bli tröstade, mättade, ärva landet, möta barmhärtighet, se Gud...

Men i kyrkomötesbehandlingen av Psalmer och Visor 82 höll man på att ändra "de skall" till "vi skall" (enligt Olle Nivenius i Psalmer och människor, Verbum 1991, hade man t.o.m. lyckats få den motvilliga men ödmjuka författarinnans tillstånd!), men utskottsförslaget togs slutligen tillbaka efter ingripande från bl.a. Olle Nivenius. Till Britt G Hallqvists lättnad. Hon menade att en ändring kunnat "utestänga många från att kunna sjunga psalmen. Domen är Guds och många människor har en ödmjuk försiktig hållning i sin tro. Dessutom låter 'vi' så kristet självbelåtet." (John Ronnås: Våra älskade psalmer, Verbum 1990).

Psalmen fick dock så småningom en ny avslutning. Olle Nivenius (som då var psalmbokskommitténs ordförande) har berättat om hur den fjärde strofen kom till:

"Strax innan förslaget till den nya psalmboken skulle gå i tryck, blev jag en morgon uppringd av Oscar Ahlén som meddelade att Hallqvists 'De skall gå till den heliga staden' blivit en av hans älsklingspsalmer, men att han för sin del saknade en avslutande vers om mötet med Herren. Nu hade under natten en sådan vers tagit gestalt för honom, och han hade genast på morgonen skrivit ner den. Hade jag något emot att han tog kontakt med Britt G Hallqvist och frågade henne om hon hade något att erinra mot att hennes psalm utökades med denna vers? Det hade jag inte, liksom inte heller författaren eller psalmkommittén." (Psalmer och människor s. 126)

Egil Hovland:

255 Alla har brått

1. Alla har brått,
ingen har tid...

Text: Britt G Hallqvist 1958 (44 år)
Musik: Egil Hovland 1977 (53 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

En psalm för Guds barn i alla åldrar är denna som först publicerades i Kyrkovisor för barn, då med en annan melodi. Efter att i första versen ha konstaterat att ingen har tid, kommer andra versen med sitt konstaterande "Gud har ju tid". Ja, inte bara tid, utan t.o.m. evighet! Och sista versen inleds därför med frågan "Hör du mej, Gud?"

Även Lars Åke Lundberg har komponerat en egen melodi till denna enkla men innerliga psalm:

Egil Hovland: 

383 Med vår glädje över livets under

1. Med vår glädje över livets under
och ett nyfött barn i våra händer
kommer vi till dig som gav oss livet...

Text: Svein Ellingsen 1971 (42 år) "Fylt av glede over livets under", sv. övers. Britt G Hallqvist 1977 (63 år)
Musik: Egil Hovland 1976 (52 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Författaren Svein Ellingsen har sagt: »Det at vi får bære et hjelpeløst barn inn i kirken, der det er ventet, er et sterkt vitnesbyrd om hva det kristne evangelium vil si oss: Det finnes et sted i verden hvor vi blir tatt imot, uansett hvor svake vi er, uansett prestasjoner og posisjoner. På en sterk og talende måte forkynner barnedåpen at vårt menneskeverd ikke har sin grunn i hva vi har eller hva vi gjør, men i hva vi er: skapt av Gud, elsket av Gud, oppsøkt av Gud.»

Psalmen är orimmad och även i övrigt skenbart (fast bara skenbart!) konstlös, skriven för att även mindre bibliskt bevandrade föräldrar och anhöriga ska kunna stämma in i tacksägelsen och bönen.

Andra radens "nyfött barn" har senare ofta ändrats till "litet barn" p.g.a. den stigande dopåldern där det nuförtiden ofta är halvårsgamla barn som förs till dopet. Däremot är psalmen knappast använd vid dop av konfirmander och äldre, trots att de tre sista stroferna (fr.o.m. "Genom dig, ditt verk, din kärleks vilja / har vi fötts på nytt till liv i Kristus") mycket väl skulle gå att sjunga både vid sådana tillfällen och exempelvis vid gudstjänstens avslutning på Första söndagen efter Trefaldighet (Andra söndagen efter Pingst) som handlar just om dopet.


Här ovan får vi höra doppsalmen med Hovlands fina melodi sjungas på sydsamiska!

Svein Ellingsen:

Egil Hovland:

411 Gud har omsorg om vårt släkte

Alternativ melodi, "Det finns djup i Herrens godhet" (SvPs 285) OBS! Denna melodi anges ej till nedanstående text i 1986 års psalmbok, men anses av många vara mycket passande till denna vigselpsalm, mera insjungen som den är (och kanske även aningens mera lättsjungen?).


1. Gud har omsorg om vårt släkte,
han har sett vår ensamhet.
Han har skapat man och kvinna...

Text: Britt G Hallqvist 1980 (66 år)
Musik: Egil Hovland 1984 (60 år), alt. förslag här ovan: Tysk/Paderborn ("Det finns djup i Herrens godhet")

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna fina vigelpsalm har jag under mina kantorsvikariat aldrig varit med om att ett brudpar önskat, ens med hjälp av prästen. Däremot har jag själv valt den, inte på mitt eget bröllop men vid en vigsel där brudparet överlät åt mej att välja psalmer. Kanske man skulle ha använt den insjungna "Det finns djup i Herrens godhet"-melodin istället för Hovlands fina men föga originella? Kanske hade man behövt en populär insjungning på skiva för att psalmen skulle "slå igenom"?

Britt G Hallqvists text är ännu ett exempel på att de moderna bröllopspsalmerna i psalmboken är uttalat heteronormativa ("man och kvinna"), medan de äldre (från 1800-talet) använder det könsneutrala uttrycket "dessa två".

Psalmens avslutning ("mod och lust att tända ljus") har anklagats för att vara pryd ("tända ljus - bah!"), men det hade knappast varit möjligt att vara så mycket mer rakt på sak i en psalm. Eller vad tror du? Hade det varit bättre om det stått "mod och lust till kärleksbus"? :o)

E Hovland:

442 Han gick den svåra vägen

1. Han gick den svåra vägen
upp till Jerusalem.
Han gick med sina vänner...

Text: Britt G Hallqvist 1975 (61 år)
Musik: Egil Hovland 1975 (51 år)

Denna moderna fastepsalm är precis som exempelvis Måne och sol ett bra exempel på det mångåriga samarbetet mellan Britt G Hallqvist och Egil Hovland. Den har inte kommit i närheten av den andra psalmens popularitet, men den används ändå rätt ofta mellan Fastlagssöndagen och Långfredagen. Och den har fått den ovanskliga äran att som enda nyare passionspsalm kritiseras av komminister(!) Ulla Karlsson i Aspeboda i hennes famösa debattartikel inför påsken 2011: "Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm."

Evangeliets kärna är enligt Luther orden "för dig, för mig." Och i denna psalm, som talar om både lärjungar och förföljare, avslutas varje strof med orden "han gjorde det för dem". Alla - utom sista strofen. Den slutar: "Han gjorde det för oss, för alla och för oss."

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten återges här]

Britt G Hallqvist: 


E Hovland:

617 Vi är ett folk på vandring

1. Vi är ett folk på vandring.
När vägen blir tröttsam och lång...

Text: Britt G Hallqvist 1981 (67 år)
Musik: Egil Hovland 1981 (57 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

E Hovland:

 

626 Jordens Gud, stjärnornas Herre

1. Jordens Gud,
stjärnornas Herre,
vän med blommor och sparvar och barn...

Text: Britt G Hallqvist 1977 (63 år), 1982
Musik: Egil Hovland 1979 (55 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Britt G Hallqvist:

E Hovland: