373 Behåll oss vid ditt rena ord

1. Behåll oss vid ditt rena ord,
så att dess makt kan bli förspord...

Text: Nikolaus Selnecker 1571 (41 år)"Ach, bleib bei uns, Herr Jesu Christ", sv. övers. Jesper Svedberg 1694 (41 år) "Ach! blif hos oss, o Jesu CHrist", bearb. Karl-Gustaf Hildebrand 1984 (73 år)
- jfr Stora Nätpsalmboken nr 179: Behåll oss, Herre, vid ditt ord (jfr även finlandssvenska psalmboken 1986 nr 157) och nr 697: Bli kvar hos oss, o Jesus Krist

Musik: Wittenberg 1543 (jfr nr 295 i Vallerius´ koralbok 1697 samt nr 450 i Haeffners koralbok 1820!), alt. svensk 1697

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av Hildebrands bearbetning inte publiceras här än]

Denna psalm började ju ursprungligen med emmauslärjungarnas vädjan "Bliv kvar hos oss, Herre" (jfr psalmen "Bliv kvar hos mig"), men var ingen egentlig kvällspsalm (liksom inte heller "Bliv kvar hos mig" egentligen är det) utan en psalm av en som upplevde att det andliga mörkret åter sänkte sej. Reformatorn Martin Luther var död sedan ett kvartssekel, och reformationen hade inneburit ett gytter av "sekter"; och Selnecker tyckte nog att det var svårast med "de reformerta" med Jean Calvin i spetsen (sedan 1564 död även han), en man som från början låg så nära Luther och ingav goda förhoppningar, men som sedan i viktiga avseenden, bl.a. beträffande nattvarden, distanserade sej från luthersk tro och lära.

Psalmen innehåller i originalversion (och i Svedbergs översättning) många slängar åt dem som ständigt presenterar nya läror och så förfalskar den gamla. Den känns mycket aktuell också i vår tid, men av någon anledning förkortades den så starkt av K-G Hildebrand att den knappt står att känna igen. Det kan hända att polemiken upplevdes som besvärande, men jag tror att syftet med förkortningen främst var att uppnå större likhet med den lutherpsalm ("Erhalt uns, Herr, bei deinem Wort") vars melodi numera föreslås också till denna. Selneckers fjärde strof har nästan samma bön ("Erhalt uns nur bei deinem Wort") och när den 1986 gjordes till inledningsvers blev både anslag och format mycket lika lutherpsalmen, som fanns med i 1695 års psalmbok och 1921 års psalmbokstillägg (nr 552: "O Gud, behåll oss vid ditt ord"), men som utmönstrades 1937. (Se vidare jämförelselänkarna ovan).

Selnecker på äldre dar:

502 Vi tackar dig, o Herre Krist

Alternativ melodi:



1. Vi tackar dig, o Herre Krist,
som är vår Frälserman förvisst.
Du för oss alla omsorg bär
med dina helga änglars här.

2. Vi lägger oss till vila ned.
Åt själen ro och frid bered,
bliv när oss, Herre, var oss huld,
förlåt oss all vår synd och skuld.

3. Bevara oss till kropp och själ,
och hjälp oss till vårt sanna väl:
dig hålla kär i lust och nöd,
dig höra till i liv och död.

4. O Gud, som dagens gränser satt,
oss giv en god och stilla natt.
Beskydda fränder, barn och bo.
I Jesu namn går vi till ro.

*5. Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske lov och pris i evighet.
Amen.
 
Text: Nicolaus Selnecker 1578 (48 år), sv. övers. 1610, Johan Alfred Eklund 1912, 1934
Musik: Hymnmelodi från 300-talet

Den här kvällspsalmen har levat länge utanför psalmboken; den fanns varken i den wallinska eller den eklundska. Eklund gjorde dock en språklig bearbetning inför 1937 års psalmbok och 1986 var tiden tydligen inne att återbörda psalmen.

Sammanhanget psalmen "överlevde i" var Den svenska tidegärden. Liksom Mannströms morgonpsalm "Morgonens rodnad" blev denna psalm insjungen och i någon mån populär genom att den användes som avslutning på otaliga aftonböner eller "completorier".

I Jesu namn går vi till ro.

N Selnecker:

533 En syndig man

1. En syndig man

låg sänkt i syndens dvala,
då hörde han

Guds röst i själen tala,
ja, Guds ord kom:

"Nu är det tid att vakna"...

Text: Olov Hartman 1978 (72 år) efter Laurentius Petri Gothus (?) 1572 (42 år), jfr En syndare som låg i syndens dvala
Musik: Strassburg 1525 / Kangasala 1624, jfr 1697 års koralbok nr 251!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

En högst konkret psalm om andligt uppvaknande. Den trycktes i de "Andeliga Wijsor" som fogades till 1572 års psalmbok. Melodin är känd från den s.k. Mönsteråshandskriften från 1640-talet, men är egentligen (i delvis annan form) känd från Strassburg 1525. Psalmens form är klart originell - den är närmast en "berättelsesång" där en omvändelse beskrivs i tredje person. Först i de senare verserna blir den en bönepsalm, där berättaren och därmed hela församlingen vänder sig till Gud som låter nådens sol upprinna. Dessa böne verser har ibland sjungits separat eller t.o.m. återgivits i tryck separat (gäller t.ex. Sionstoner 1935).

För 1986 års psalmbok gjorde Olov Hartman en genomgripande bearbetning, främst språkligt. Men till skillnad från i 1937 års psalmbok, fast i större enlighet med originalet, är det inte längre Jesus som är "morgonstjärnan" (jfr Upp. 22:16) utan hans mor Maria. Hon ställs visserligen som morgonstjärna mot "solen Jesus" som hon föregår. "Så föregår en morgonstjärna solen, / den stjärnan är Maria, Herrens moder." Man kan ändå fråga sig om det är en förbättring att återgå till denna bild, just med tanke på att Jesus i Uppenbarelseboken uttryckligen kallar sig själv "Morgonstjärnan".

Författarskapet är inte helt klarlagt, men sedermera ärkebiskopen och psalmboksutgivaren Laurentius Petri Gothus (svärson till företrädaren Laurentius Petri Nericius) är "på sannolika skäl misstänkt".

560 Var glad, min själ, och fatta mod

1. Var glad, min själ, och fatta mod.
Gud vill sig än förbarma.
Han på ett kors för ond och god
har öppnat sina armar.
Är nöden hård...

Text: Caspar Schmucker 1578 "Frisch auf, mein Seel, verzage nicht", sv. övers. Petrus Brask? 1682 (33 år), Anders Frostenson 1979 (73 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]