1. In dulci jubilo
vi sjunger nu i tro.
All vår hjärtans glädje
är in praecepio
och lyser såsom solen
matris in gremio.
Alpha es et O,
Alpha es et O.
2. O Jesu parvule,
låt mig din nåd få se.
Trösta du mitt sinne,
o puer optime.
Låt mig din godhet finna,
o princeps gloriae.
Trahe me post te,
trahe me post te.
3. O Patris caritas,
o nati lenitas!
Om vi än fördärvats
per nostra crimina
har han åt oss förvärvat
coelorum gaudia.
Eja vor´ vi där,
eja vor´ vi där
4. Ubi sunt gaudia
uti den helga stad
himlens änglar sjunga
nova cantica
och alla klockor ringa
in regis curia.
Eja, vor´ vi där,
eja, vor´ vi där!
Text: Latinsk-tysk blandsång 1300-talet, övers. 1582, ngt bearb. 1986
Musik: 1300-talet / Wittenberg 1533
Det astronomiska 1400-talsuret i Lunds domkyrka, som spelar In dulci jubilo kl. 12 och 15 varje dag (söndagar kl. 13 och 15):
Så här skriver psalmforskaren, teol. dr. Oscar Lövgren om denna märkliga psalm:
"In dulci jubilo är en s.k. 'makaronisk' sång. Beteckningen har använts på det slags dikter - ofta skämtdikter - som skrivits på ett blandspråk av latin och författarens eget modersmål. Här gäller det en julvisa skriven så att en del rader är på latin, en del på tyska: In dulci jubilo nun singet und seid froh. Den anses härstamma från 1300-talet. Den svenska översättningen av de tidigare tyska delarna av texten tillkom 1582: In dulci jubilo sjunger på jorden bo! Melodin finns i en handskrift från början av 1400-talet, men torde vara lika gammal som texten." (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 486).
I den wallinska psalmboken försvann In dulci jubilo (trettondedagspsalmen Stå upp, o Sion skrevs till samma melodi och var väl avsedd som en ersättning), men psalmen återkom i 1937 års psalmbok och är fortfarande kvar, möjligen för att stanna (?). Dock bifogades 1986 en översättning helt på svenska, men utan rim och meter och ej avsedd att sjungas: Med vacker jubelsång.
