torsdag 18 februari 2010

386 Upp ur vilda, djupa vatten




1. Upp ur vilda, djupa vatten
lyfte Skaparn liv och land.
Markens djur och himlens fåglar,
man och kvinna skapte han...


Text: Fred Kaan 1968 (39 år), Britt G Hallqvist 1977 (63 år)
Musik: Darmstadt 1698/Bamberg 1732

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]


En modern doppsalm till en riktigt gammal (men fin) koral har vi här. Här vävs dopet samman med hela skapelseteologin och med vattnets betydelse i bibeln som både ett skräckinjagande element, en symbol för kaosmakterna ("upp ur vilda, djupa vatten") och som ett livgivande flöde ("alla våra källor har vi i vår Herre, i hans ord").

Till psalmens förtjänster hör att den binder samman generationerna och dopåldrarna ("Liksom barn vi står här alla / som har döpts i Jesu namn"). Men omkvädets "livets vatten i en dopfunt" har i frikyrkornas Psalmer och Sånger (där psalmen togs in i tillägget 2003) ändrats till "livets vatten, dopets vatten" - vilket ju inkluderar även dop i t.ex. sjöar och dopgravar.

I psalmen talas om dopet som "ett tecken på en kärlek utan mått", som ett vittnesbörd "om att Gud är här". Vidare påminns om hur Kristus gått före oss i döden och uppståndelsen. Däremot.står det föga om dopets direkt sakramentala funktion enligt evangelisk-katolsk teologi.

Så är ju psalmen också av reformert ursprung. Någon större evangelisk-luthersk nydiktning av doppsalmer har vi inte sett i vår tid, där dopet, precis som konfirmationen, tenderar att omdefinieras rätt rejält även på nominellt lutherskt håll.

Fred Kaan: 

Inga kommentarer: