142 Skåda, skåda nu här alla

1. Skåda, skåda nu här alla,
se hur Jesus plågad är.
Klaga högt, låt tårar falla.
All vår syndaskuld han bär...

Text: Johann Qvirsfeld 1682 (40 år) "Schauet, schauet doch ihr Sünder", sv. övers. Andreas Petri Amnelius 1690 (52 år), Christopher Dahl 1807 (49 år), Frans Michael Franzén 1814 (42 år), Jan Arvid Hellström 1980 (39 år)

Musik: Thomas Ihre 1697 (39 år)

[Av upphovsrättskäl kan hela psalmtexten inte återges här än]

Detta är ännu ett exempel på en tysk psalm som blivit känd och välanvänd i Sverige men inte i sitt ursprungsland. Psalmen är också ett gott exempel på hur förändrad en psalm kan bli - och i vissa fall förbättrad - genom många bearbetares sammanlagda arbete. I sin första svenska version (1695 års psalmbok nr 156) gick psalmen så här:

Skåder, skåder nu här alle,
hur det går med Jesus kär!
Gråter, klager med högt skalle,
alle I, som stån här när!
Kan ock någon plåga här
wara såsom Jesu är?

Hand och fot är genombårad,
själ och sinnen matt´ och svag´,
hufwud är af törne såradt
och mång´ annor hårda slag.
Kan ock någon plåga här
wara såsom Jesu är?

Bitter ättika med galla
gifs att dricka i hans törst.
Med stort spe de ropte alla:
Se, om Elias kommer först!
Kan ock någon plåga här
wara såsom Jesu är?

Sist han i sin nöd utsänder
öfwerljutt ett böneskri:
Fader! jag i dina händer
nu min själ befaller fri.
Kan ock någon plåga här
wara såsom Jesu är?

Ack, ho är, som icke ryser
och för bröstet slår sig nu?
Solen sjelf ej mera lyser,
bergen brista midt i tu.
Ty slätt ingen plåga här
wara kan, som Jesu är.

Som synes var psalmen då mest fokuserad på det unikt ohyggliga i Jesu lidande till kropp och själ när "all vår syndaskuld han bär" (men jag kan nu faktiskt sakna den målande tredje strofen om folkets hån). Det är Christopher Dahl som infört de uppbyggliga slutrader som nu står i psalmboken: "Såsom Jesu kärlek var / aldrig någons varit har." Även Frans Michael Franzén gjorde väsentliga förändringar i texten, medan Jan Arvid Hellström mest "finputsade" i respekt för en väl insjungen passonspsalm.

Melodin ansågs länge vara av okänd hand, men lektor Emil Liedgren i Västerås uppmärksammade att professor Harald Wallerius, som utgav 1697 års koralbok, i marginalen av sitt exemplar antecknat "Professor Ihre Melodien" just vid denna psalm. Så alltsedan 1986 anges lundaprofessorn, sedermera universitetsrektorn och linköpingsdomprosten Thomas Ihre vara den originella koralens upphovsman.