188 Så går en dag än från vår tid

"ANDAKT OM AFTONEN"

1. Så går en dag än från vår tid
och kommer icke mer,
och än en natt med Herrens frid
till jorden sänkes ner.

2. Men du förbliver den du var,
o Herre, full av nåd,
och våra nätter, våra dar
du tecknat i ditt råd.

3. Trygg i din vård jag lämnar mej,
när solen från oss flyr,
och gladligt skall jag prisa dej,
när dagen åter gryr.

4. Men om det stilla dödens bud
i denna natt jag hör,
det är min tröst att din, o Gud,
jag lever och jag dör.

Text: Christoph Friedrich Neander? 1766 (43 år), efter v.1 Adam Krieger 1655 (21 år) och Johann Friedrich Herzog 1670 (23 år) "Nun sich der Tag geendet hat", sv. övers. Johan Olof Wallin 1814 (35 år)

Musik: Adam Krieger 1656 (22 år), bearb. - jfr nr 434 i Haeffners koralbok 1820

För ursprunglig version av text och melodi, se här.

Under sin studietid i Wittenberg omdiktade Johann Friedrich Herzog en 15 år gammal kärleks- eller bröllopsvisa som Adam Krieger nyligen utgivit i sina Neue Arien (1667). Herzog behöll anslaget (i stort sett första strofen) men tilldiktade åtta strofer under rubriken "Andakt om aftonen", och hans text blev så småningom mer känd än Kriegers.

Cristoph Friedrich Neander omarbetade sången i sina Geistliche Lieder (3 uppl. 1779), och det är troligen Neanders version som Wallin utgick ifrån i sin starkt förkortade översättning ovan. Denna publicerades första gången i Wallins Förslag till förbättrade Kyrko-Sånger av år 1814, och har sedan oförändrad bibehållits i såväl 1819 års, 1937 års som 1986 års psalmböcker.

Kriegers melodi behölls dock i något stiliserad form. Psalmen har i Sverige ofta sjungits på samma melodi som morgonpsalmen Din klara sol går åter opp, till vilken den är något av en "pendang" (samma versmått och samma antal strofer). Båda blev efter 1819 flitigt använda i husandakten och många lärde sej dem utantill i både hem och skola.

Ibland har det sagts att barn skulle bli uppskrämda av versen om "det stilla dödens bud". Och därför inte våga somna. Men som jag minns psalmen från min egen barndom utstrålade den enbart trygghet och vila trots den mörkaste av skuggor, ungefär som spiritualen "Både natt och dag" ("All night, all day"), som också, i en längre version, har en liknande avslutningsstrof. Om än det ur mänsklig synvinkel värsta skulle ske, tillhör jag ändå Herren. Jämför Romarbrevet 14:8, som psalmstrofen bygger på. Och i gammal kristen tradition betraktades varje sänggående som en slags förövning inför den sista vilan, den som i samma tradition också kallats "sömn".

Astrid Lindgren har berättat att hennes föräldrar Hanna och Samuel August Eriksson avslutade i stort sett varje dag av sitt gemensamma liv - även den sista - med denna psalm. Den sjungs även som avslutning på husförhöret i Emil i Lönneberga-filmatiseringen. Jonas Gardell alluderar på psalmens inledningsord i sin boktitel Så går en dag än från vårt liv och kommer aldrig åter.

En folkmelodi (från Dalarna?) till psalmen kan avlyssnas nedan:

J O Wallin:

A Krieger: