fredag 19 februari 2010

224 Lämna dig helt åt Jesus





1. Lämna dig helt åt Jesus,
själv vill han helt bli din.
Se, med sin nåd och kärlek
vill han till dig gå in.
Lämna dig helt åt Jesus,
förr kan ej allt bli väl.
Villigt din Gud och Herre
giv både kropp och själ.

2. Lämna dig helt åt Jesus.
Han som är god och sann
leda, befria, bära,
trösta och hjälpa kan.
Lämna dig helt åt Jesus,
stilla för honom bliv.
Hela ditt hjärtas kärlek
honom, din Herre, giv.

3. Lämna dig helt åt Jesus
nu, nu i denna stund.
Han skall dig aldrig svika,
evigt är hans förbund.
Lämna dig helt åt Jesus,
själv vill han helt bli din.
Se, med sin nåd och kärlek
vill han till dig gå in.


Text och musik: Joël Blomqvist 1884 (44 år), ngt bearb.

Denna sång trycktes första gången i Fridsrösten nr 8 1886, men hade tillkommit ett par år tidigare. Det är en klassisk väckelse- och inbjudningssång. Man kan höra en återklang från bl.a. Uppenbarelseboken 3:20: "Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mej." Trots uppmaningen att lämna sej åt Jesus "nu, nu i denna stund" är sången med sin lugna, mjuka melodi och sitt positiva vittnesbörd om Jesus inte stressande utan mest vilsam. I varje fall har jag upplevt den så.
John Ronnås skriver dock insiktsfullt: "Hängivenhet kan innebära innerlighet och glädje men också förtvivlad kamp och ängslan. 'Lämna dig helt åt Jesus, förr kan ej allt bli väl' - den ärliga självprövningen inför de orden ledde ofta till nedslående resultat. Kravet var större än förmågan. I andra lägen var de befriande. När man var trött och inte orkade mer fanns det tröst i orden: 'Lämna dig helt åt Jesus. / Han som är god och sann / leda, befria, bära, / trösta och hjälpa kan.' (v. 2). I spänningsfältet mellan dessa innebörder levde ofta folkväckelsens människor. Risken fanns också att de radikala orden 'Lämna dig helt' användes och sjöngs så ofta att de förlorade sitt innehåll." Så långt Ronnås (Våra gemensamma sånger, Verbum 1990, s. 163). Man kan väl tillägga att det "spänningsfält" Ronnås nämner kan sägas utgöra en del av spänningen mellan lag och evangelium enligt luthersk teologi. Överlåtelsen som lag ("du skall") och överlåtelsen som evangelium ("du får"). Men i tvivlets mörka stunder finns det också ett evangeliets "du skall": när jag undrar om det finns nåd för mej nås jag av Guds Andes befallning att tro: du inte bara får utan ska tro att evangeliet också gäller dej!

I originalet skrev Blomqvist i första och sista versen: "Se, med sin nådes fullhet / vill han till dig gå in." I Sionstoner bearbetades raden av okänd hand till "Se, med sin nåd och sanning / vill han till dig gå in." Jag tycker att det är lite synd att den ekumeniska psalmboksdelen inte tog vara på denna i EFS insjungna variant, när man nu ändå tänkte sej att ändra på originalet. "Nåd och kärlek" är också fint, men "nåd och sanning" erinrar ju om Johannesprologens ord om Frälsaren: "Han var full av nåd och sanning" (Joh. 1:14). Dessutom finns det en särskild själavårdande tanke i detta: han ger ingen nåd som lite fint bortser från sanningen om Guds helighet och om vår synd, utan en nåd som gäller just den situation vi verkligen befinner oss i. D.v.s. just NÅD.

Inga kommentarer: