229 I Adam är vi alla ett

1. I Adam är vi alla ett
och Adams svek var vårt.
Vi gömde oss bland Edens träd...

Text: Martin H Franzmann 1961 (54 år) "In Adam we have all been one", övers. Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Folkmelodi från Dalarna

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm är författad av en amerikansk teolog och professor från den evangelisk-lutherska Missourisynoden, som i motsats till mer "liberala" samfund bestämt hävdar Adams och Evas existens som historiska personer.

Men intressant nog ser konservativ teologi Adam och Eva som representanter för hela mänskligheten i minst lika hög grad som liberalare teologi. Att historisk existens inte utesluter rollen som hela mänsklighetens representant visas ju nämligen av "den andre Adam", Herren Jesus Kristus. Paulus drar följande parallell i Romarbrevet 5:17ff: "Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga."

Observera också att Nya Testamentet lägger det yttersta ansvaret för människans syndafall på mannen, Adam, inte på Eva. Eva anses ha blivit bedragen, ha lurats tro att Gud egentligen menade att hon skulle äta frukten, medan Adam, som fått "plockförbudet" direkt från Gud, anses ha syndat med vett och vilja. (Man kan också lägga märke till att den onda makten bibeln igenom skildras i maskulina termer, i motsats till exempelvis Vita häxan i Narnia-böckerna).

Men det är varken Adam eller Eva - eller den Onde - som är huvudpersonen i vare sej Nya Testamentet eller denna psalm. Utan Jesus Kristus. De två första verserna i psalmen beskriver mänsklighetens fall "i Adam". De tre följande verserna är en bön till vår Herre, som sökt oss och givit oss sin Son - som kom, inte för att döma världen utan för att frälsa den (som Jesus säger i Johannesevangeliet 3:17).

Här i Sverige har psalmen försetts med en vacker s.k. "dalakoral", som i folklig tradition tidigare sjungits mest till läsarsången "Jag nu den pärlan funnit har". I Amerika sjungs den på denna melodi: