289 Guds kärlek är som stranden

1. Guds kärlek är som stranden

och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem...

Text: Anders Frostenson 1968 (62 år)
Musik: Lars Åke Lundberg 1968 (33 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Frostenson själv har berättat om psalmen:

"Den ojämförligt riktigaste platsen att sjunga den är vid klockstapeln vid Lovö kyrka, där den kom till. Träden i vers 2 är inte träd i allmänhet utan björkarna i kyrkallén, gräset är detsamma som växer på ängsmarkerna nedåt Mälarstranden. 'Jag frihet fick att bo där, gå och komma' är en sammanfattning av mina år där som präst, av landskapet och hemmen".

(Citerat efter Nisser: Änglarna sjunger i himlen, Verbum 2002, s. 86).

Som Nisser påpekar (ibid.) bär dock Frostensons text spår av en viss påverkan från Christa Weiss´ psalm Gott schenkt Freiheit från 1965, där det i fjärde strofen heter:

Wir richten Mauern auf, wir setzen Grenzen

und wohnen hinter Gittern unsrer Angst.

Att jämföra med Frostensons:

Och ändå är det murar oss emellan,

och genom gallren ser vi på varann.

Det är omvittnat att Frostensons psalm (i tysk översättning, givetvis) betydde mycket och gärna sjöngs i Östtyskland under 1980-talet, åren strax före Berlinmurens fall (se bilden och videon nedan).

A Frostenson: