1. Du öppnar, o evige Fader,
i Kristus din famn
mot dem som församlas i längtan...
Text: Anders Frostenson 1936 (30 år), ngt bearb.
Musik: Oskar Lindberg 1937 (50 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten återges här än]
Detta är en mycket vanlig s.k. "offertorie- eller beredelsepsalm" inför firandet av nattvarden. Genom sin dogmatiska pregnans och språkliga livfullhet - accentuerad av Oskar Lindbergs koral - har den på sina håll nästan blivit ett stående inslag i mässan.
Psalmen är en lovsång, men på samma gång undervisande. Få nattvardspsalmer framställer så många aspekter av den heliga måltiden som denna, och knappast någon knyter så tydligt samman "den stridande kyrkan med den triumferande", den synliga, jordiska halvan av altarrunden med den osynliga, himmelska.
Psalmen är en av de psalmer som Frostenson skrev redan för 1937 års psalmbok (varav nästan alla kom med även 50 år senare) och de språkliga ändringarna jämfört med 30-talsversionen är få. Inte ens verbens pluraländelse ändrades - däremot byttes det obsoleta uttrycket "du hugnar" (vår själ) ut mot det lättbegripligare "du gläder".
A Frostenson:
O Lindberg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar