1. I dödens bojor Kristus låg,
av våra synder slagen.
Han uppstod. Vi i honom får
ett evigt liv hos Fadern...
Text: Martin Luther 1524 (41 år) "Christ lag in Todesbanden", Anders Frostenson 1983 (77 år)
- jfr alternativ, fullständigare översättning i Stora Nätpsalmboken nr 319.
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
Denna härliga Luther-psalm sjungs tyvärr nästan aldrig i Sverige. Känns melodin alltför moll-aktig för att uttrycka textens och påskens jubel? Eller vad beror det på?
I varje fall är både text och melodi hämtad från Johann Walters Chorgesangbuch 1524 (se ovan). Men bakom texten ligger den latinska påsksekvensen Victimae Paschali laudes av hovkaplanen Wipo vid Henrik III.s hov i Bamberg från omkring 1050, och även den tyska folkvisan eller leisen Christ ist erstanden (Luthers egen favoritpåskpsalm).
Den svenska översättningen av Luther-texten ("Christ låg i dödsens bandom") ingår i Then Swenska Psalmboken 1567 liksom i 1695 års psalmbok (nr 163). Men Wallin uteslöt den ur 1819 års psalmbok (som ersättning infördes Wallins psalm Sitt öga Jesus öppnat har med samma versmått och melodi). I Runebergs bearbetning togs den dock in i 1857 års Förslag till Swensk Psalmbok för Finland och sedan i 1883 års finlandssvenska psalmbok. I Edvard Evers´ rikssvenska psalmboksförslag 1902 var den ytterligare bearbetad, liksom av J A Eklund för 1919 års förslag. Efter en sista översyn 1936 kom psalmen i starkt förkortat skick in i 1937 års psalmbok efter nästan 120 års frånvaro (här i Sverige), och 1986 behöll den sin plats i psalmboken, nyöversatt men lika förkortad av Anders Frostenson.
Psalmen anknyter fint till det judiska påskfirandet och ätandet av påskalammet och det osyrade brödet. Men som sagt, den har inte gått in i det svenska påskfirandet, trots rejäl beskärning. Var den borta från den svenska psalmboken alltför länge, tro?
M Luther:
I varje fall är både text och melodi hämtad från Johann Walters Chorgesangbuch 1524 (se ovan). Men bakom texten ligger den latinska påsksekvensen Victimae Paschali laudes av hovkaplanen Wipo vid Henrik III.s hov i Bamberg från omkring 1050, och även den tyska folkvisan eller leisen Christ ist erstanden (Luthers egen favoritpåskpsalm).
Den svenska översättningen av Luther-texten ("Christ låg i dödsens bandom") ingår i Then Swenska Psalmboken 1567 liksom i 1695 års psalmbok (nr 163). Men Wallin uteslöt den ur 1819 års psalmbok (som ersättning infördes Wallins psalm Sitt öga Jesus öppnat har med samma versmått och melodi). I Runebergs bearbetning togs den dock in i 1857 års Förslag till Swensk Psalmbok för Finland och sedan i 1883 års finlandssvenska psalmbok. I Edvard Evers´ rikssvenska psalmboksförslag 1902 var den ytterligare bearbetad, liksom av J A Eklund för 1919 års förslag. Efter en sista översyn 1936 kom psalmen i starkt förkortat skick in i 1937 års psalmbok efter nästan 120 års frånvaro (här i Sverige), och 1986 behöll den sin plats i psalmboken, nyöversatt men lika förkortad av Anders Frostenson.
Psalmen anknyter fint till det judiska påskfirandet och ätandet av påskalammet och det osyrade brödet. Men som sagt, den har inte gått in i det svenska påskfirandet, trots rejäl beskärning. Var den borta från den svenska psalmboken alltför länge, tro?
M Luther:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar