onsdag 17 februari 2010

580 Gud gav i skaparorden



1. Gud gav i skaparorden
dig, människa, ditt höga kall.
Du i hans namn på jorden
i makt en konung vara skall.
Själv konung utan like,
dig Kristus del beskär
av väldet i det rike
vars grundare han är.
I skapelsen som trängtar
till sin förlossnings dag,
men våndas än och längtar,
du råda skall med Andens lag.

2. Är syndens boja krossad
och brutet lustans tyranni,
går människan förlossad
från alla världens makter fri.
Hon får den makten stora,
i ringhetens gestalt,
att kunna allt förlora
och kunna äga allt,
att kunna allt försaka
och allt behålla kvar,
ja, vinna allt tillbaka
om allt på jord hon offrat har.

3. Dig Kristus visar vägen,
där du till denna höghet når,
om ödmjuk, fast och trägen
du stilla i hans lydnad går,
i mödans verk att bringa
de dina dagligt bröd,
i tjänargärning ringa
att ge de svaga stöd,
att lida tåligt agan
i bitter sorgetid
och utan knot och klagan
här kämpa ut din goda strid.

4. Gud i det dolda skådar
och kronan redan nu beskär.
Han redan nu benådar
den som i tron har honom kär,
med purpurklädet, vunnet
Guds heliga till skrud,
och silket, som är spunnet
till dräkt åt Kristi brud.
Han troget skall förvara
det arv han dig berett
och saligt uppenbara
vad ännu inget öga sett.

5. Så må vårt lov vi höja
till Gud i varje verk och ord.
Var åkerteg vi plöja,
den är Guds rikes åkerjord,
var boning som vi bygga
i våra fäders land,
vill Fadern överskygga
med hägnet av sin hand.
Så må vi glatt och stilla
gå fram i nådens tid
och trogna i det lilla
förvänta oförgänglig frid.

6. Den härlighet och ära,
som Kristus åt de sina vann,
den skatt han vill beskära
envar som allt i honom fann,
Gud värdes mig förläna,
sin vilja till behag.
Han hjälpe mig så tjäna
min levnads hela dag,
att, när den är förrunnen,
jag hör från himlens höjd:
"Du trogen är befunnen,
gå in uti din Herres fröjd."


Text: Johan Alfred Eklund 1910 (46 år)
Musik: 1400-talet / Hans Kugelmann
1540 (45 år), se även mel. i Stora Nätpsalmboken nr 785

Inga kommentarer: