*4 Hela världen fröjdes Herran

*1. Hela världen fröjdes Herran,

tidigt och av hjärtans grund.

Kom från orter när och fjärran,

ni som står i hans förbund.

Träd nu fram med lust och fröjd,

lovsjung Gud i himmelshöjd.

*2. Han är den som oss har skapat,

oss bevisat mycken nåd,

frälsat det som var förtappat

och är den som med oss står,

vill oss en gång föra in

uti himlaglädjen sin.

*3. Tacka honom i hans portar,

lovsjung i hans tempelgård,

samlas hit från alla orter,

prisa den om oss har vård.

Han oss nådig är och blid,

trofast intill evig tid.

Text: Johann Franck 1653 (35 år) efter Psalt. 100, Jakob Arrhenius 1691 (49 år), Jesper Svedberg 1694 (41 år), ngt bearb.

För en ännu mer genomgripande bearbetning, se Hela världen, prisa Herren i Stora Nätpsalmboken.

Musik: Troligen svensk 1676

Psalmen Hela världen fröjdes Herran heter i tyskt original Alle Welt, was kreucht und webet. och publicerades på svenska första gången 1691 i professor Jakob Arrhenius Psalme-Profwer, samt togs slutligen in i psalmboken efter att ha bearbetats av dåvarande domprosten i Uppsala Jesper Svedberg. Den har sedan funnits med i alla svenska psalmböcker, och även i de flesta frikyrkliga sångböcker. Oscar Lövgren kallar den så sent som 1964 "vår kanske mest sjungna lovpsalm".

Melodin är påträffad i Västerås´ universitetsbibliotek i en handskrift från 1676, och förmodades länge på oklara grunder vara tysk. Även den trycktes första gången 1691 i Psalme-Profwer, dock inte till denna lovpsalm utan till texten Ach! när skall det mig dock hända. Se vidare Lövgren Oscar: Psalm- och sånglexikon, sp. 201 (Gummessons 1964).

Mia Makaroff har gjort en vågad men frisk körtonsättning av psalmens finska text: "Kaikki maat, te riemuitkaatte":



Johann Franck (fönstermålning i Paul-Gerhardt-Kirche):