1. När Jesusbarnet låg en gång
på krubbans halm, vid änglars sång,
då tände Gud i himlens hus
den första julens stora ljus.
2. Nu tänder vi i granen snart
små ljus som skiner varmt och klart.
Och alla barnen tänker då
på barnet där i stallets vrå.
3. Han växte upp och blev en man,
så god och vis, så stark och sann
som ingen förr på jorden var
och ingen sedan varit har.
4. Och därför lyser än för oss
hans stjärnas underbara bloss.
Var gång vi följer glatt hans ord
det lyser bättre för vår jord.
5. Välkommen hit i jul igen,
du som är barnens bäste vän.
Vi vet du hör var bön vi ber.
Kom, lär oss likna dig alltmer.
Text: Jeanna Otherdahl 1909 (30 år), ngt bearb. 1986
[Texten återgiven med tillstånd av Vännernas samfund, som har copyright fram till 2035]
Denna julpsalm tillkom, precis som O du som ser, o du som vet, under det läsår som göteborgslärarinnan Oterdahl tagit tjänstledigt och vistades i Uppsala för att "leva studentliv utan att vara student". En kollega hade önskat en julpsalm för barn, och Oterdahl ställde upp.
Det lite ovanliga med psalmen är att författaren både anlägger barn- och julkrubbeperspektivet ("alla barnen tänker då / på barnet där i stallets strå)", och samtidigt så starkt betonar vår Frälsares vuxenblivande. Kanske ingen annan psalm i psalmboken så tydligt refererar till Lukasevangeliet 2:52 "Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor."
När hymnologen Oscar Lövgren i sitt Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964) tycker sej skönja påverkan från Luther-psalmen Från himlens höjd jag bringar bud, är det nog han själv som låter sej påverkas av den gemensamma melodin. Några särskilda likheter utöver själva jultemat och barnvänligheten kan jag nämligen inte se.
J Oterdahl:
M Luther:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar