136 Du går, Guds Lamm, du milda

1. Du går, Guds Lamm, du rena,
oskyldiga och milda,
att oss med Gud förena
som förr från Gud var skilda.
Ditt hjärta bär vår sveda,
att våra hjärtan freda.
Pris vare dig, o Jesus!

2. Du såg de hårda banden,
de fasansfulla öden.
Bedrövad var dig anden,
bedrövad intill döden.
Ditt eget kval du kände,
men tyngre vårt elände.
Pris vare dig, o Jesus!

3. Att kunna oss välsigna
du låter dig förbanna.
De tyngda skuldror digna,
blod droppar från din panna.
Den kalk, som vreden rågar,
du ensam tömma vågar.
Pris vare dig, o Jesus!

4. Fast änglars legioner
din bön kan nederkalla,
fast över himlatroner
ditt ord förmår befalla,
du villig bojan tager
och tålig bördran drager.
Pris vare dig, o Jesus!

5. Men Gud, som dig ej skonat,
min synd mig nu förlåter.
Befriat och försonat
mitt hjärta lever åter.
Mitt hjärta jag dig giver
och din för evigt bliver.
Pris vare dig, o Jesus!

Text: Christoph Christian Sturm 1780 ? (40 år) "Sieh, Gotteslamm, wir fallen", sv. övers. Johan Olof Wallin 1816 (37 år) "Du går, Guds Lamm, du rena", ngt bearb. 1986. (Jfr Olov Hartmans nya översättning "Guds Lamm, dig hälsar skaran", SvPs1986 nr 351)

Musik: Ombildad gregoriansk melodi / Erfurt 1542

Hamburgs pastor primarius (ung. "domprost") C C Sturm skrev många vackra naturdikter under sin levnad, men i Sverige är hans passionspsalmer mest kända (se även O du som för vår frälsnings skull). Ovanstående psalm är rent av mera känd i Sverige än i Tyskland.

Wallins på många sätt förtjänstfulla översättning från 1816 lever i det stora hela kvar än i dag, men några rader i första strofen har flyttats om och något litet bearbetats. Andra strofen har bearbetats också innehållsligt. Wallin översatte: "men rörd av vårt elände, / du kvalen snart ej kände." För att inte de kval Jesus faktiskt kände skulle bagatelliseras, ändrades raderna 1986 till: "ditt eget kval du kände, / men tyngre vårt elände."

Varje strof avslutas - mitt i de ganska tunga lidandesskildringarna - med lovsångsorden "Pris vare dig, o Jesus!" Och psalmen påminner till både motivval och melodi mycket om den äldre passionspsalmen Guds rena Lamm, oskyldig (som avslutas "Giv oss din frid, o Jesus!").

Men i originalet är hela första strofen mer lovsångspräglad - ungefär som den sista - och Olov Hartman gjorde därför en nyöversättning som också finns i psalmboken: Guds Lamm, dig hälsar skaran. Det är alltså fråga om samma Sturm-psalm som vi nu har i både en äldre och en nyare översättning - av lite olika karaktär.