fredag 19 februari 2010

150 Du segern oss förkunnar




1. Du segern oss förkunnar,
du oss förlossat har.
Dig prise våra munnar,
o Jesus, vårt försvar.
Du dödens udd har krossat
och gravens bommar lossat
och livet fört därut.

2. Du träder fram i ära
och världen fylls av ljus.
Dess strålar hugnad bära
i själva dödens hus.
Fröjd är i änglars boning,
på jorden fröjd, försoning
och ett odödligt hopp.

3. Ej graven oss förskräcker,
den var din bädd också.
Din milda hand oss räcker,
hur djupt vi vila må.
Den dig i livets skiften
har följt, skall ock ur griften
upptagas i din famn.

4. Lär oss att leva, lida
som du och dö din död;
låt oss din hjälp få bida,
i kampen var vårt stöd.
Blott den som delar striden
skall dela segern, friden
och himlens ro med dig.

5. När, Herre, du oss väcker
den sista morgonväkt
och du din hand utsträcker
att döma jordens släkt,
ljuvt skall din stämma klinga
och oss det budskap bringa
att ingen död mer är.


Text: Erik Gustaf Geijer 1812 (29 år)

Musik: Folkmelodi/Erfurt 1524

Näst efter Du bar ditt kors är detta Geijers mest kända och sjungna psalm. Och ändå är den här psalmen en av hans tidigaste och ingår i häftet Försök till Psalmer (1812), om vilket han dagen innan en smula skrytsamt skrev till sin fästmö: "I morgon lämnar jag 16 psalmer, alla originaler, på trycket. De äro författade på 14 dagar, är det ej flitigt?" Men mottagandet var blandat, och han erkände själv att hans psalmer var "fulla av smärre vårdslösheter både lätt upptäckta och rättade". Men han hade ändå inte skrivit dem som ren förströelse utan bedyrar att "många äro skrivna under tårar".

Det sista kan gälla även denna psalm. För den talar mycket om grav och död och lidande i Jesus efterföljd - trots den i grunden ljusa påsktonen. Och oavsett hur djupt författaren kände vid skrivandet är psalmen så genomsyrad av bibliska begrepp och kristen tro att den blivit till stor uppbyggelse för många som sjungit den. Det är det märkliga med Geijers bästa psalmer, trots att han själv inte precis var känd som någon renlärig lutheran. Men i det han skrev för psalmboken höll han sig troget till kyrkans bekännelse, rent av bättre än somliga teologer.

E G Geijer:
Erik Gustaf Geijer från ett litografi publicerad i Samlade skrifter 1875.

Inga kommentarer: