fredag 19 februari 2010

159 Till härlighetens land igen






1. Till härlighetens land igen
jag ser dig, Jesus, fara,
men jag på jorden måste än
en gäst och främling vara.
Långt från mitt hem jag vandrar här,
mitt sällskap sorg och möda är.

2. Långt från min Faders hus jag går,
ack, Herre, huru länge?
Men dit mitt öga inte når
mitt hjärtas bön sig tränger.
Den outsäglig, innerlig
skall dela skyn och hinna dig.

3. En skymt jag då i tro får se
utav det goda landet,
där du från mig ej skiljes mer,
när löst ur syndabandet
bland helgonen jag fri och glad
får bo i levande Guds stad.

4. Där uppe är det ingen natt
och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta skatt,
dit söker sig mitt hjärta:
till himlen och min Frälsare,
till glädjen världen ej kan ge.

5. Och som du for du komma skall,
o Jesus, hit tillbaka.
Jag här vill akta på mitt kall,
jag bedja vill och vaka.
Jag vet ej stund, jag vet ej dag,
men dagligt dig förbidar jag.

6. Och salig är den tjänaren,
som du så finner göra,
när sist du komma skall igen:
du honom lovat föra
till ära och odödlighet
uti din Faders härlighet.


Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. (originaltexten finns här).
Musik: Bartholomäus Gesius 1605 / Johann Hermann Schein 1628 (42 år)

Denna psalm sågs länge som Kristi Himmelsfärdsdagspsalmen framför andra i Sverige, men sjungs nog något mer sällan nu under 2000-talets gökottor. Den är egentligen något av en "hemlandssång", i stil med de många sånger som inte minst senare under 1800-talet skrevs om det himmelska hemmet. Man brukar ofta tala om att de inspirerats av den stora utvandringen under detta sekel, fast på Wallins tid hade den knappast kommit igång. Men det finns ju redan från början ett tydligt hinsidesperspektiv i kristen tro, parallellt med budskapet om förvaltarskap och trohet i det jordiska kallet (jfr strof 5).

Och det är inte konstigt att det accentueras på Kristi Himmelsfärds dag, då "jordiskt" och "himmelskt" så tydligt bryts mot varandra, då Jesus i en mening lämnar jorden och inte längre vandrar omkring fysiskt på Palestinas stigar. Samtidigt kan man ju påminna om att Jesus just vid sin himmelsfärd lovade "jag är med er alla dagar". Jfr den engelska psalmens påminnelse "Fastän skyar honom lyfte bort och ingen honom ser, / glömmer vi ej vad han lovat: Alltid skall jag bo hos er!" (SvPs 15, se Alleluia! Sing to Jesus v. 2).

Wallins psalm är en bönepsalm. Åtminstone de första och de sista stroferna innehåller ett tydligt tilltal till den himlafarne Frälsaren, och om denna bön sägs att den "outsäglig, innerlig / skall dela skyn och hinna dig". Kontakten kan förbli obruten trots allt. Och en dag kommer han tillbaka - synligt och evigt - enligt den tro vi bekänner i Kristi kyrka.

J O Wallin:

B Gesius:
Bildresultat för Bartholomäus Gesius














J H Schein:

Inga kommentarer: