fredag 19 februari 2010

175 Den signade dag

Här sjunger Alice Babs textvarianten från Wallinska psalmboken till en dalakoral i Gagnefs kyrka (är melodin från Gagnef tro?):


Här sjungs den nuvarande psalmtexten på en dalakoral från okänd socken (kommentera gärna, ni som vet vilken!):


Här följer noterna till psalmbokens koral:


Nedan återges en alternativ koralvariant från Mora (finns inte i psalmboken). Först sjunger Roger Pontare. Därefter återges noterna (enligt Dala-Harpan 1914!). För endast sopran- och altstämma, klicka längst till vänster vid G-klaven (så att övre notsystemet rödfärgas) och därefter på uppspelningspilen. Då blir musiken inte så murrig (ska väl egentligen vara enstämmig, jfr Malungskoralen nedan):


Alt. dalakoral från Malung (finns inte heller i psalmboken):


Alt. folkkoral från Öjebyn, Piteå (inte heller den finns i psalmboken):



1. Den signade dag som vi nu här ser
från himmelen ned till oss komma,
den lyser så blid med allt klarare sken,
oss alla till glädje och fromma.
Må Herren den högste oss alla i dag
för synder och sorger bevara.


2. Den signade dag...


Text: Nordisk dagvisa, handskr. ca 1450, bearb. Johan Olof Wallin 1812 (33 år) och Olov Hartman 1978 (72 år)
Musik: Medeltida nordisk folkmelodi / Köpenhamn 1569, jfr 1697 års koralbok nr 354, alt. koralvariant från Mora, uppt. efter Pers Karin Andersdotter (Finn Karin), Risa, Mora (1834-1912), alt. koralvariant från Malung alt. från Öjebyn, upptecknad efter en inspelning med bröderna Konrad och Axel Björkman, Öjebyn, f. 1900 resp. 1902 i Roknäs, inspeln. gjord av Märta Ramsten, svenskt visarkiv 1975 (kär psalm har många melodier).

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna morgonpsalm har av ålder benämnts "den kristliga dagvisan", vilket fått forskare att spekulera i huruvida det funnits en hednisk dagvisa, kanske med samma melodi rentav, som denna psalm var avsedd att ersätta. Men vi vet inte hur gammal den är - äldsta handskriften är från 1450 ca, från Vadstena kloster, men texten kan givetvis vara betydligt äldre. Eller också inte. Hur som helst har psalmen varit omtyckt, inte minst som julottepsalm (varje julotta sjungs den enligt uppgift fortfarande i Rättviks kyrka), och dess popularitet märks inte minst av det stora antal melodier psalmen förärats genom seklen. Snart sagt varje socken har haft sin egen, i varje fall i Dalarna (se ovan).

Men psalmens tar upp betydligt mer än julevangeliet: dess många strofer täcker både kyrkoåret och människolivet rätt väl - man kunde kalla den en kortkurs i kristen tro (inkl. en del demonologi), liksom t.ex. den nyare julottepsalmen Var hälsad och adventspsalmen Gå Sion. Den innehåller också rätt betagande naturlyrik, och man kan förstå att den, förutom vid julottorna, även gärna sjungits vid morgonbönerna i hemmen. Helt eller delvis.

Här följer den karolinska psalmbokens version av psalmen:

Den signade dag, som wi nu här se
af himmelen till oss nedkomma,
han lyser för oss ju längre och mer,
oss allom till glädje och fromma.
Gud! låt oss ej ske i denna dag
hwarken skam, last, synd eller wåde.

Den signade dag, den signade tid,
wår Herres födelsetimma,
då kom der ett ljus af himmelen ned,
så widt öfwer werlden att skina;
det lyser för oss ewinnerlig´,
nu och förutan all ända.

Gud Fader, Son och den Helige And´,
med all´ sin englars skara,
beware oss i dag och i alla stund
för djefwulens falska snara:
för all den afund han till oss bär,
wårt lif och själ till stor fara.

Det heliga kors, wår Herre sjelf bar,
för wår skuld, icke för sina,
det sätter jag i dag mot djefwulens skar´,
och menar Guds wärdiga pina;
det blodet som uppå korset utrann,
det utplånar synder mina.

Om alla de träd och gräs uti mark
de hade båd´ stämma och tunga;
om foglar och djur de kunde än starkt
med englaröster utsjunga:
förmådde de aldrig tillfyllest Guds Son,
wår Frälsare Jesum lofwa.

En liten fogel han flyger så högt,
och wädret det lyfter hans wingar,
han lofwar sin Gud, är lustig och nöjd,
när han öfwer bergen sig swingar!
Så göra ock strömmar som rinna sin wäg,
långt under de dälder och lundar.

Dagen han är nu aldrig så lång,
wi måste ju aftonen wänta:
lifwet det ändas med dödsens twång,
ho de kan rättslig´ betänka:
wi blifwe utburne och grafwen görs trång,
oss följer ingen annan ände.

Ack, gifwe det Gud, wi hade så tjent
i werldene, oss till råde,
det wi Guds Son så wäl hade känt,
att wi icke miste hans nåde;
när werlden hafwer sin rygg till oss wändt,
att wi få en ewig glädje.

När wi skole till wårt fädernesland,
och skiljas wid detta elände,
befalle wi Gud wår själ uti hand,
till himmelen henne uppsände:
Gud Fader, Son och den Helige And´,
han gifwe wårt mål en god ände!


(1695 års psalmbok nr 354)

I Danmark sjungs "den nordiska dagvisan" till en koral av C E F Weyse från 1826:


I Finland sjungs psalmen till en koral av Heikki Klemetti från 1904:

1 kommentar:

Anders Mikael Nyberg sa...

Som svar på din uppmaning ovan att informera vilken socken melodin till "Den signade dag" i Himmelen Inom kommer ifrån, kan jag berätta att det är en originalkomposition av undertecknad. Men den är naturligtvis djupt rotad i traditionen från min födelsesocken Malung.
Anders Nyberg