fredag 19 februari 2010

210 Jag lyfter ögat mot himmelen




1. Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud, som är barnens vän,
till dig min tanke jag vänder.

2. Jag är så glad att få tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst att du ser på mig,
och vad jag ber vill du höra.

3. Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan tänka och säga.

4. Så skydda mig med din starka hand,
du Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.


Text: Johan Ludvig Runeberg 1855 (51 år), ngt bearb. 1986
Musik: Oskar Lindberg 1917 (30 år), alt. Rudolf Lagi 1867 (44 år)
Jfr hur psalmen ser ut i 1986 års finlandssvenska psalmbok nr 492!
Eller i finska psalmboken (Virsikirja) nr 490!
[Av upphovsrättsliga skäl kan melodin inte publiceras här än]

Detta är en bönepsalm för barn av den finländske nationalskalden. Den har sjungits vid otaliga dop och barngudstjänster, och är väl tillsammans med Tryggare kan ingen vara den 1800-talspsalm som har den starkaste ställningen i sådana sammanhang. I kontrast mot äldre psalmböckers "psalmer för barn" känns den här verkligen barnanpassad. Den finländska psalmforskaren Birgitta Sarelin skriver i sin psalmkommentar:

Runeberg skrev psalmen för barn. Det visar t.ex. hans kommentar till en ändring av Lars Stenbäck, när Stenbäck ville bearbeta texten. Stenbäck hade i sitt förslag skrivit: 'Tack för allt godt, som du städs mig ger' i stället för Runebergs 'Tack för allt godt, du mig ständigt ger'. Stenbäck gjorde det i språkvårdande syfte. Han ville införa det relativa pronominet 'som' och sätta ut bisatsinledaren, och då förlorade han en stavelse, vilket gjorde att ständigt blev städs. Det är denna följdeffekt som Runeberg kritiserade med orden: 'Liksom barnen skulle säga städs!' Det visar att Runeberg verkligen ville att psalmen skulle vara 'barnslig'; han hade uttryckligen tänkt på målgruppen. Men nuförtiden säger ju barnen inte ens 'ständigt'.

Och även för vuxna "Guds barn" är psalmen en god bönepsalm. Inte minst genom sin ton av glädje och tacksamhet. De två sista stroferna användes när ett av Siri Dahlqvists barn gifte sej (se hennes bok "Livets sånger"), och fler brudpar kunde gärna ta efter det exemplet!

För svenskar är Oskar Lindbergs folkviseaktiga mollmelodi omistlig - men i Finland kan man inte tänka sej psalmen utan Rudolf Lagis dur-melodi i valstakt! Skulle man gå efter fördomarna borde ju Sverige ha dur- och Finland mollmelodin, men det är alltså precis tvärtom.

Psalmen hade ursprungligen fem strofer. Följande strof blev kvar i Finlands psalmböcker men har uteslutits ur de svenska:

Jag är en planta uti din gård,
för evigheten uppdragen.
Jag var knappt till, när i fadersvård
av dig jag redan var tagen.

År 1986 bearbetades den strofen i finlandssvenska psalmboken, så att det nu står:

Jag är en planta uti din gård,
för evigheten uppdriven.
Jag var knappt till, när i fadersvård
åt dig jag redan var given.

Även de övriga stroferna bearbetades lätt, liksom i Sverige - men inte likadant som här. Vi har alltså här ännu en psalm på svenska som fått olika språkdräkt på ömse sidor om Bottniska viken. Så här kan den alltså också låta: 



Porträtt av Runeberg i 50-årsåldern:
Johan Ludvig Runeberg.gif


O Lindberg:
Oskar Lindberg

Inga kommentarer: