216 Mästare, alla söka dig

1. Mästare, alla söka dig,
uppenbart eller förteget:
gamla, som tryggt gå trampad stig,
unga, som dröja på steget...


Text: Emil Liedgren 1919 (40 år)
Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1840 (28 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm skrevs under sommaren 1919 utifrån bibelordet i Markusevangeliet 1:37: "Alla söker efter dig." Enligt egen uppgift hade Liedgren mediterat mycket över detta bibelord ända sedan han 1901 låg sjuk i gulsot.

Psalmen framfördes första gången vid ett kyrkligt möte i Vadstena den 6 augusti 1919 i anslutning till ett föredrag som Liedgren höll där. Samma år trycktes en både i skriften Religionen och tiden samt i den kyrkliga kulturtidskriften Vår Lösen nr 15-17.

Omdiskuterad blev dels psalmens inledning, där man ansåg att Liedgren gjorde lärjungarnas ord alltför allmängiltiga och stridande mot bl.a. Romarbrevet 3:10: "Ingen finns som är rättfärdig, ingen som förstår, ingen som söker Gud." 

Dels ifrågasattes v. 4: "Herre, du hör vad hjärtat ber, / även när läpparna häda", som enligt uppgift var skriven med tanke på den frispråkige författaren Sven Lidmans nyligen timade omvändelse.

Men psalmen blev trots, eller just på grund av, sitt djärva språk mycket omtyckt och sjungen. Och den har både innehållsliga och formella kvaliteter, det är ingen tvekan om det. Tänk bara på slutversens bön, som både uttrycker sökarens längtan och sökarens hjälplöshet med rim som "förtäljes", "dväljes" och "eljes".

Konung, vi ville  gärna tro

vad om ditt rike förtäljes.

Aldrig vårt hjärta finner ro

förrän därinne det dväljes.

Därför vi alla söka dig -

själarnas Herde, sök du mig,

aldrig jag når dig eljes.

Samtidigt har den avancerade, helgjutna formen gjort psalmen ganska svårbearbetad, alldeles bortsett från att Emil Liedgren 1986 varit död i endast ett kvartssekel (copyrighten gäller ända till 2031). Olle Nivenus anger t o m pluralformerna som bärande element i en så pass modern psalm som denna (gör han en dygd av nödvändigheten där, tro?). Psalmen har nog trots allt blivit betydligt mindre sjungen på 2000-talet, men visst är den en klassiker som i den meningen försvarar sin plats i psalmboken - och i vilken diktantologi som helst. Blir intressant att se hur den bedöms nästa gång.

Redan från början tänkte sej Liedgren Lindemans melodi till psalmen, ja, han diktade den rent av utifrån den melodin.

(Källa Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 370).


E Liedgren på äldre dagar:


L. M. Lindeman på äldre dagar: