1. O gränslösa frälsning,
o djupaste hav
av nåd och av kärlek
som Kristus oss gav!
För världens försoning...
Text: William Booth 1893 (64 år) "O boundless salvation", sv. övers. Johan Ludvig Appelberg 1894 (22 år), bearb. Karin Hartman 1984 (71 år), jfr den något kortare versionen i Fria Psalmboken
Musik: Skotsk
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]
William Booth, Frälsningarméns grundare, skrev inte många sånger själv (det gjorde däremot sonen Herbert). Men i 65-årsåldern skrev han några stycken (kanske inspirerad av sonen?). Och ovanstående sång togs emot med stor förtjusning, alltsedan den trycktes i The War Cry dagen före julafton 1893, kanske delvis beroende på författarnamnet, men också p.g.a. sitt trosfriska innehåll och sin medryckande melodi. Sången har översatts till alla språk som talas där Frälsningsarmén är verksam, och översattes redan efter ett halvår till svenska av den då 22-årige Johan Appelberg (trycktes i Stridsropet den 28 juli 1894).
Sången framställer den personliga frälsningen som ett renande havsbad, där "Golgata våg" sköljer över oss. Där ångerns tårar inte hjälper, där hjälper den nåd och kärlek som strömmar ut från Kristi kors. Det är svårt att inte också associera till dopet, trots att Frälsningsarmén och Booth inte höll sakramenten särskilt högt, utan tvärtom avstod från förvaltningen av både dop och nattvard med hänvisning till bl.a. att dessa nådemedel vållat sådan split i den kristna kyrkan.
Sången har, även sedan frälsningsofficeren Karin Hartman förtjänstfullt bearbetat den, haft svårt att slå igenom utanför Frälsningsarmén. I Svenska kyrkans gudstjänster har jag under 25 års tid bara hört den sjungas en enda gång [två gånger, förutom vid en musikgudstjänst i Tensta kyrka, Uppland, sommaren 2001 nu även på en helgsmålsbön i Långvinds kapell 2/7 2016). Kanske upplevs den som alltför lång? Kanske är det den vackra men något krävande skotska melodin som i vårt land inger alltför stor respekt? Svårt att säga. Men om man någon gång arrangerade "Psalmbotten-gudstjänster" med psalmer vi sällan sjunger vore denna värd att prova - naturligtvis helst med ackompanjemang av blåsare! William Booth skrev ju: Sjung så att världen hör det! Det högsta värdet av vår sång ligger inte enbart i den glädje över vår egen frälsning, som vi däri ger uttryck för, utan i glädjen över att genom vår sång få förkunna det glada budskapet för dem som inte känner Gud och väcka dem till nya tankar och nytt liv.
Melodin är av samma meterklass som Oscar Ahnfelts melodi till Med Gud och hans vänskap. Man kan alltså testa att sjunga Med Gud och hans vänskap och O gränslösa frälsning på varandras melodier - för omväxlings skull! Båda är originella "väckelsemarseljäser" och värda att bevaras också i framtiden. Här följer en amerikansk-mormonsk variant av ovanstående melodi (fast till en annan text):
William Booth:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar