1. Vi kristna bör tro och besinna
vad Kristus så nådigt har lärt,
då han oss här ville påminna
hur litet allt världsligt är värt.
Ty den kan ej himmelen söka
som blott vill det jordiska öka
och fäster sitt hjärta därvid.
2. Att tjäna två Herrar tillika,
så skilda som mammon och Gud,
det kan ingen utan att svika
och bryta mot enderas bud...
Text: Haqvin Spegel 1686 (41 år) "Oss Christna bör troo och besinna", bearb. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Tysk (?) 1500-talet / Köpenhamn 1569/ Kangasala 1624. Jfr nummer 298 i Haeffners koralbok!
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här - men en bearbetning som ligger närmare Wallins text finns i sin helhet i Stora Nätpsalmboken]
Denna psalm är en av de få kvarstående "Psalmer över åtskilliga Söndags-Evangelier" från den karolinska psalmboken. Den trycktes första gången i det s.k. "Manuale från 1686 (med Til-Ökning)". Den bygger på ett avsnitt ur Jesus´ s.k. Bergspredikan, nämligen avsnittet om att inte göra sej bekymmer och inte tjäna både Gud och Mammon, se Matteusevangeliet 6:24-33.
Anders Frostenson har i många avseenden återfört psalmen närmare Spegels original, men Wallins bearbetning var i vers- och rimtekniskt avseende oöverträffad, och kan nog saknas ibland av dem som de senaste 200 åren lärt sej psalmen utantill.
Jfr t.ex. avslutningsverserna: Wallin skriver: "Så lämna all otidig möda / och var ej en fåfängans träl. / Sörj icke för kläder och föda, / men sörj för din fattiga själ. / Sök ivrigt och flitigt Guds rike / och hugna din torftige like, / så får du det övriga väl." Frostenson skriver: "Så ängslas då ej för i morgon. / Var dag av sin plåga har nog. / Nej, öppna ditt hjärta för honom / som bland oss sin boning här tog. / Om före allt annat du söker / Guds rike, skall allt du behöver / dig skänkas, och mera därtill." Det är ingen tvekan om att Frostenson ligger närmare både Jesus och Spegel (han har ju t.o.m. fått med Jesusordet att var dag har nog av sin egen plåga!), samtidigt som Wallins korthuggna satser och rena, täta rim har en ojämförlig klang. Kanske båda versionerna förtjänar att leva vidare?
Spegel var född i Ronneby i Blekinge 13 år före freden i Roskilde, alltså medan landskapet fortfarande var danskt. Han diktade också gärna psalmer på melodier från den danska psalmbok han sedan barndomen var förtrogen med, och när det gäller den här psalmen har inte bara melodin utan även texten dansk förebild. (I varje fall enligt Ronnås: Våra gemensamma psalmer, Verbum 1990, s. 178)
Porträtt av biskop Spegel:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar