300 O hur saligt att få vandra

1. O hur saligt att få vandra
hemåt vid vår Faders hand!
Snart vi slutat ökenfärden
och går in i Kanaans land.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet
som oss vunnit med sitt blod.

2. Här vid älvarna i Babel
tystnar ofta nog vår sång,
men vi väntar bättre dagar
i Jerusalem en gång.
Härligt sången där skall brusa...

3. Intet mörker där skall vara,
inga tårar, ingen nöd,
ingen synd och ingen plåga,
ingen djävul, ingen död.
Härligt sången där skall brusa...

4. Här vi skiljs ifrån varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas får i frid.
Härligt sången där skall brusa...

5. O, må ingen bli tillbaka
här i denna mörka värld!
Må vi alla där få mötas
efter slutad pilgrimsfärd!
Härligt sången där skall brusa...

Text: Joël Blomqvist 1876 (36 år), Per Ollén 1876 (32 år)

Melodi: Robert Lowry 1864 (38 år) "Shall we gather at the river"

Denna mycket populära "pilgrimssång" skrevs i september 1876 och trycktes i tidningen Sanningsvittnet nr 46 samma år. Den är till övervägande delen skriven av den borne poeten och kompositören Blomqvist; redaktör Olléns insatser torde mest ha varit just "redaktionella". "I någon mån behjälplig", skriver Oscar Lövgren lite vagt om Ollén. Nå, visst kan hans namn få stå kvar vid Blomqvists ändå.

För det är ju "saligt att få vandra / hemåt vid vår Faders hand". Fast sångens bildspråk är onekligen lite rör(l)igt - ömsom är vi på ökenvandring likt Israels folk på väg bort från slaveriet i Egypten, ömsom vistas vi vid "älvarna i Babel" (jfr Psalt. 137) likt de judar som var bortförda till fångenskap i Babylon 6-700 år senare. "Men vi väntar bättre dagar / i Jerusalem en gång" - där har vi både den längtan som de deporterade judarna kände en gång och den längtan till "det himmelska Jerusalem" som psalmen vill uttrycka idag. Kalla det ersättningsteologi eller ej, "det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder" säger aposteln Paulus i Galaterbrevet 4:28.

Kontrasten mellan "här" och "där" är ett genomgående tema i psalmen, och då blir det också logiskt att slutstrofen formar sej till en innerlig bön om att "ingen må bli tillbaka / här i denna mörka värld." Det behöver inte innebära oförmåga att se också de ljusa sidorna i den hitsides tillvaron ("Jorden är Herrens och allt som är därpå" enligt Psaltaren 24). Men det handlar om att allt här enligt både allmän erfarenhet och kristen tro är "underkastat förgängelsen" - och att det eviga livet enligt den kristna tron är knutet till Kristus och livsgemenskapen med honom.

Melodin skrevs till sången "Shall we gather at the river" (sv. "Får vi mötas vid den floden"), som innehållsligt ligger ganska nära "O hur saligt" utan att man kan säga att det på något sätt är samma sång. Själv tycker jag nog att "O hur saligt" med sitt pilgrims- och vandringstema passar bättre till den ganska marschartade melodin!

Robert Lowry på äldre dar: