1. Gud väg i dunkel ofta går,
fördold men underbar.
I havens djup vi se hans spår,
på stormens sky han far.
2. I outgrundlighetens schakt
än gömd hans tanke är,
men strålar fram en gång med makt
som solen klar och skär.
3. Försagda helgon, fatten mod!
Ur moln, där åskor gå,
skall snart hans rika kärleksflod
välsignande er nå.
4. Tron icke ögats matta syn,
tron det som tro blott ser:
bakom en mulen himmels bryn
Guds fadersöga ler.
5. Blind otro kan blott vilse gå
och klandra vad Gud gör.
Han själv vill lära oss förstå
de vägar han oss för.
Text: William Cowper 1774 (43 år) "God moves in a mysterious way", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1934 (71 år)
Musik: William Croft 1708 (30 år), alt. lyssna på Youtube-klippet nedan:
Detta är något av en engelsk motsvarighet till den svenska psalmen Hur underlig är du i allt vad du gör. Men om den svenske författaren främst led av kroppslig sjukdom, var den engelske drabbad av långvarig själssjukdom. Och när han efter en bättre period på 8 år, då han varit inneboende i prästgården i Huntingdon, stod i begrepp att gifta sej med den nyss avlidne kyrkoherdens goda hustru Mary Unwin, bröt själssjukdomen ut på nytt. Han tänkte nu (1773) t.o.m. ta sitt liv med den synnerligen överspända motiveringen att han "efter Abrahams exempel skulle företa en utomordentlig akt av lydnad och offra inte en son utan sig själv."
Men efter att ha räddats undan sin dåraktiga plan, enligt somliga källor av en droskkusk som låtsades köra vilse när Cowper ville ner till Themsen för att dränka sej, fick författaren själsstyrka och självbesinning nog att skriva denna fina psalm som idag sjungs över stora delar av världen. Den trycktes 1774 och översattes första gången till svenska 1859 för Pilgrims-Sånger ("På underbara vägar går"). Psalmbokens översättning är från J A Eklunds psalmbokförslag 1934, utförd av utgivaren själv.
(Cowper fick leva ända till år 1800 och gav ut flera uppskattade hymnsamlingar tillsammans med den berömde kyrkoherden i Olney, förre slavskepparen John Newton).
fördold men underbar.
I havens djup vi se hans spår,
på stormens sky han far.
2. I outgrundlighetens schakt
än gömd hans tanke är,
men strålar fram en gång med makt
som solen klar och skär.
3. Försagda helgon, fatten mod!
Ur moln, där åskor gå,
skall snart hans rika kärleksflod
välsignande er nå.
4. Tron icke ögats matta syn,
tron det som tro blott ser:
bakom en mulen himmels bryn
Guds fadersöga ler.
5. Blind otro kan blott vilse gå
och klandra vad Gud gör.
Han själv vill lära oss förstå
de vägar han oss för.
Text: William Cowper 1774 (43 år) "God moves in a mysterious way", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1934 (71 år)
Musik: William Croft 1708 (30 år), alt. lyssna på Youtube-klippet nedan:
Detta är något av en engelsk motsvarighet till den svenska psalmen Hur underlig är du i allt vad du gör. Men om den svenske författaren främst led av kroppslig sjukdom, var den engelske drabbad av långvarig själssjukdom. Och när han efter en bättre period på 8 år, då han varit inneboende i prästgården i Huntingdon, stod i begrepp att gifta sej med den nyss avlidne kyrkoherdens goda hustru Mary Unwin, bröt själssjukdomen ut på nytt. Han tänkte nu (1773) t.o.m. ta sitt liv med den synnerligen överspända motiveringen att han "efter Abrahams exempel skulle företa en utomordentlig akt av lydnad och offra inte en son utan sig själv."
Men efter att ha räddats undan sin dåraktiga plan, enligt somliga källor av en droskkusk som låtsades köra vilse när Cowper ville ner till Themsen för att dränka sej, fick författaren själsstyrka och självbesinning nog att skriva denna fina psalm som idag sjungs över stora delar av världen. Den trycktes 1774 och översattes första gången till svenska 1859 för Pilgrims-Sånger ("På underbara vägar går"). Psalmbokens översättning är från J A Eklunds psalmbokförslag 1934, utförd av utgivaren själv.
(Cowper fick leva ända till år 1800 och gav ut flera uppskattade hymnsamlingar tillsammans med den berömde kyrkoherden i Olney, förre slavskepparen John Newton).
W Cowper:
W Croft:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar