fredag 19 februari 2010

357 Någon du känner är din bäste vän



1. Någon du känner
är din bäste vän,
är beredd att ge dig allt...


Text: Bo Setterlind 1956 (33 år)
Musik: Karl-Olof Robertson 1970 (52 år)

Detta är en liten psalm där varje vers börjar med orden "Någon du känner", utan att någonsin explicit säga vem det är. Jag har aldrig varit med om att sjunga den i gudstjänstsammanhang förutom en gång under 1990-talet på Laurentiistiftelsen i Lund - men den är inte särskilt svårsjungen, är kanske bara för kort för att församlingen riktigt ska hinna blir förtrogna med den?


Texten skrevs från början som en dikt, inte som en psalm, och skiljer sej därigenom från de flesta av Setterlinds övriga bidrag till psalmboken. Det ifrågasattes också om den var lämplig just som psalm - jag har faktiskt sett ett brudpar förklara att de valde den som vigselpsalm för att slippa så mycket om Gud och lät den handla om partnern istället - men när den nu hade fått en så fin och relativt lättsjungen melodi som Robertsons kändes det väl naturligt att foga den till de övriga setterlindska bidragen.

Första strofen handlar i en kristen tolkning - som väl även får antas vara Setterlinds, med tanke på att han medgav dess bruk som psalm - om vänskapen och generositeten vi får möta från Kristus, andra strofen om hans framträdandet till vårt försvar med "ett ord av guld", och tredje strofen om hans vandring vid vår sida. 

Psalmens utsagor om "den vi känner" och som ger allt "utan att begära någonting igen" kan kanske behöva kompletteras med de mer bibliskt pregnanta frostensontexterna: "Mitt ibland oss står / en som ni inte känner" och "Allt begär han, allt han ger dej, / alla dagar är han med dej."

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken musik eller resten av texten återges här än]

Bo Setterlind:

Inga kommentarer: