1. Krist är uppstånden,
fri från nöd och vånden.
Så må all sorg nu fara.
Krist vår tröst vill vara.
Kyrieleis.
2. Om han låg i graven kvar,
all världen då förgången var.
Då han är uppstånden visst,
lovar vi vår Herre Krist.
Kyrieleis.
3. Halleluja,
halleluja,
halleluja!
Så må all sorg nu fara.
Krist vår tröst vill vara.
Kyrieleis.
Text: Tysk skottvers ("Christ ist erstanden") från omkring 1100, övers. 1900-talets början
Musik: 1100-talet
fri från nöd och vånden.
Så må all sorg nu fara.
Krist vår tröst vill vara.
Kyrieleis.
2. Om han låg i graven kvar,
all världen då förgången var.
Då han är uppstånden visst,
lovar vi vår Herre Krist.
Kyrieleis.
3. Halleluja,
halleluja,
halleluja!
Så må all sorg nu fara.
Krist vår tröst vill vara.
Kyrieleis.
Text: Tysk skottvers ("Christ ist erstanden") från omkring 1100, övers. 1900-talets början
Musik: 1100-talet
Hör J S Bach leka med koralen (BWV 627)
Denna lika vackra som gamla påskhymn kanske i huvudsak får tala för sej själv. Vi borde absolut sjunga den oftare, under ledning av kyrkokörerna. Och det kan vara värt att notera att den även inspirerat danske Grundtvig till hans påskhymn Kristus kom från döden, som ibland även sjungs på ovanstående 1100-talsmelodi, då med modifierat slut).
Jag kan inte låta bli att saxa från tyska Wikipedia:
Denna lika vackra som gamla påskhymn kanske i huvudsak får tala för sej själv. Vi borde absolut sjunga den oftare, under ledning av kyrkokörerna. Och det kan vara värt att notera att den även inspirerat danske Grundtvig till hans påskhymn Kristus kom från döden, som ibland även sjungs på ovanstående 1100-talsmelodi, då med modifierat slut).
Jag kan inte låta bli att saxa från tyska Wikipedia:
Das Osterlied Christ ist erstanden ist der vermutlich älteste liturgische Gesang in deutscher Sprache. Er entstammt wahrscheinlich dem süddeutsch- österreichischen Kulturkreis und wurde um 1100 als deutschsprachige Antwort nach der Kreuzerhebung von der Gemeinde gesungen. Im Jahre 1160 wird er in einer verbindlichen Liturgieordnung des Erzbistums Salzburg erwähnt (Codex MII6 Universitätsbibliothek Salzburg).
Die Melodie ist eine Kontrafaktur der älteren Ostersequenz Victimae Paschali Laudes des Wipo von Burgund. Dies ist zum einen in der liturgischen Praxis ab dem 14. Jhd. begründet, das Victimae paschalis laudes abwechselnd mit dem Christ ist erstanden zu singen, sowie in der räumlichen Präsenz Wipos in dieser Region. Beide Melodien sind in einer ähnlichen Intervall-Struktur in dorischer Kirchentonartgesetzt, und beide vermeiden den Halbtonschritt zwischen der sechsten und siebten Stufe (h). Dadurch gewinnt die Melodie eine besondere Strahlkraft und vermeidet einen Halbtonschritt, der üblicherweise als Ausdruck des Leidens wahrgenommen würde.
Das Lied fand im 13. Jahrhundert schnelle Verbreitung. Die zweite Strophe wird im 15. Jahrhundert beigefügt, ebenso das Halleluja der dritten. Martin Luther nimmt es in neuer Fassung in das Wittenberger Gesangbuch von 1529 (1533) auf und schreibt über das Lied: „Alle Lieder singt man sich mit der Zeit müde, aber das ‚Christ ist erstanden‘ muß man alle Jahr wieder singen“. Jede Strophe endet im Sinne der damals üblichen Leise auf Kyrieleis.
2 kommentarer:
Tack för ditt jättejobb som är en sådan välsignelse för mig och säkert många andra!
Kristus är uppstånden!
Tack för din glada uppmuntran med påskhälsning! Jag tycker visserligen att vi i Sverige borde ha en officiell psalmbokssida som Danmark och Finland (och nu faktiskt Norge via NRK:s maratonsajt Salmeboka minutt for minutt), men i brist på bättre får detta "privata" initiativ duga.
Jag vill dock ge stor credd till alla som gjort fina inspelningar av psalmmusik och särskilt dansken Jens Fredborg, vars pianoinspelningar av våra koraler är så välgjorda att ingen tydligen har protesterat trots att han nog överskrider copyrighterna lite väl ofta (fast han kanske har frågat innan han la ut klippen?).
Skicka en kommentar