torsdag 18 februari 2010

466 Nu låt oss fröjdas med varann




1. Nu låt oss fröjdas med varann,
att Jesus Kristus seger vann.
Hans gudom nu är uppenbar...




Text: Fornkyrklig latinsk hymn "Aurora lucis rutilat", sv. övers. 1594 "Sigh frögde nu hwar Christen man", Johan Olof Wallin 1818 (39 år), Göran Bexell 1983 (40 år)
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), jfr 1697 års koralbok nr 230

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Denna glada påskpsalm har funnits på svenska i över 400 år, sedan slutet av 1500-talet, och varit med i fyra officiella rikspsalmböcker på raken. Inte illa! Däremot är den tydligen inte av Ambrosius, som man länge trodde (i så fall skulle den ha haft mer än 1600 år på nacken!). Men gammal är den verkligen - en ursprungligen latinsk hymn med det vackra anslaget Aurora lucis rutilat, jfr Orlando di Lassos tonsättning nedan:




Litteraturdocenten och författaren Göran Hägg tycker tydligen att det nuvarande anslaget "Nu låt oss fröjdas med varann" låter ekivokt. Det måste ligga i betraktarens öga (eller öra). Själv tycker jag att det låter glatt och inkluderande på ett sätt som passar bra vid påsken (mindre bra i sängkammaren, förstås). Det gamla anslaget (jfr "Var man må nu väl glädja sig") låter ju i nutida öron (knappast i dåtidens, jfr vår egen användning av ordet "man" som pronomen) som om det exkluderade alla kvinnor från påskens glädje. Så det var naturligtvis helt rätt att byta ut det, och Göran Bexell bearbetade den här psalmen precis lika flyhänt och skickligt som föregående.

I 1695 års "karolinska" psalmbok lyder psalmen så här:

Sigh frögde nu hwar Christen man,
at Jesus Christus seger wann:
och hans Gudom wardt uppenbar,
såsom en Morgonstierna klar.

Thet war så skrifwit i Guds lagh:
han upståå skulle på tredie dagh,
han hade lidit hårdan dödh
och frälsat oss af dödsens nödh.

Men grafwen blev bewarad så,
han skulle ingalund upståå:
ther halp hwarken wakt eller wård,
han gick igenom stenen hård.

Helwetet hafwer mist sin krafft,
Satan hafwer nu ingen macht:
ty Christus är upstånden wist,
såsom han sielfwer sade sidst.

Thess tackom wij tigh, Jesu kär,
som från döda upstånden är:
låt oss wara thess wärdige
medh tigh upståå rättferdige!

Jag är tacksam att Göran Bexell 1983 la in de två orden "av nåd" i näst sista raden.

J Crüger:
File:Praxis-Pietatis-Melica.jpg

Inga kommentarer: