471 Om Kristus döljes nu för dig

 

1. Om Kristus döljes nu för dig,
så är han dock ej borta.
Om mörk och enslig är din stig
och glädjens dagar korta,
han är dig när med ljus och tröst,

det vare vår, det vare höst.

Din sorg han bär,

ty själens herde trofast är.

2. Om jordisk lycka än förgår,

dock Herren dig ej sviker.

I dag densamme som i går,

han aldrig från dig viker.

Hur mörkt Getsemane än är,

se, före dig är Kristus där.

När du ej kan

med honom vaka, vakar han.

3. Och där han vakar skall till slut

all sorgen få en ända.

Till den som stilla håller ut

sin tröst skall Herren sända.

På Golgata var kampen hård,

men nära är den örtagård

där själens vän

uppstånden möter dig igen.

4. Kom, herde, du som tar dig an

vad sårat är och brutet.

Om varje hjärta stängt jag fann,

ditt hjärta är ej slutet.

Omistlige, som trösten räckt,

bliv hos oss i vår aftonväkt.

Vår sorgetid

skall fly, men ej din ljusa frid.

Text: Olof Arbman 1927 (40 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)

En påskpsalm skriven under en lång novembernatt! För att den mångårige (till slut över 40 år!) ragundaprästen och nyblivne kyrkoherden Olle Arbman ville försöka finna några ord av tröst till sin syster, vars man just hade dött. Den framfördes för första gången vid svågerns grav den 27 november 1927, och tio år senare togs den in i psalmboken (sedan den först publicerats i diktsamlingen Stämda strängar 1933).

Ser man efter märks både november- och nattstämningen tydligt i psalmen - men den är ändå en psalm för påsktiden! "På Golgata var kampen hård, / men nära är den örtagård / där själens vän / uppstånden möter dig igen." Annars kunde den också ha stått under rubriken "Livets gåva och gräns". Eller tillsammans med Gud för dig är allting klart, också den en psalm av och för en sörjande, under rubriken "Sökande-tvivel".

Burkhard Waldis-koralen är en av dennes vackraste, men Ragunda-kantorn Kerstin Millgård Nilsson har komponerat ett fint alternativ (se kommentar nedan).