torsdag 18 februari 2010

475 Nu stunden är kommen




1. Nu stunden är kommen, o saliga fröjd,
den stund som bebådad är vorden,
då Anden sig sänker från himmelens höjd
att bygga Guds kyrka på jorden.
Vad tröst och vad trygghet det budet beskär,
att Hjälparen, sanningens Ande, är när,
som lovats i mästareorden!

2. De fromma som bidat i längtan och hopp
få skåda Guds väldiga under.
Ej löftena glömts under tidernas lopp,
de vila på klippfasta grunder.
Med tungor av eld giver himmelen svar
på brinnande böner och suckan, som var
så tung under tvivlande stunder.

3. Ej fåfängt förklingar den mäktiga röst
som bot i Jerusalem bjuder.
Det går likt ett styng genom tusende bröst,
när Petri förkunnelse ljuder.
Guds kyrka nu föds i den heliga stund,
och än står hon fast på sin eviga grund,
hur tiden än stormar och sjuder.

4. O människa, gläd dig och prisa din Gud,
som dig med sin Ande hugsvalar,
och var ej en träl under bokstav och bud,
när nåden från himmelen talar.
I ordet och bönen din hugnad du får
och mod i ditt hjärta, om vägen ock går
igenom de mörkaste dalar.

5. Ack, mildaste Jesus, din Ande oss sänd
att väcka vårt domnade sinne!
Och giv att din sanning må bliva bekänd
och gömd uti hjärta och minne.
Försmäktar vår själ under ångest och strid,
låt komma din Ande med strömmar av frid,
där vi vår hugsvalelse finne.

Text: Olof Bergqvist 1932 (69 år), ngt bearb. - jfr Stora Nätpsalmboken nr 349!
Melodi: Svensk folkmelodi

Denna kraftfulla psalm av Luleå stifts förste biskop kom snabbt in i psalmboken (1937) men höll på att ramla bort 1986. På grund av förböner norrifrån blev den dock kvar. Om den blivit sjungen förtäljer dock inte historien. Jag är personligen osäker på om jag någonsin varit med om att sjunga den någon pingsthelg (det är väl möjligt, men i så fall på den gamla psalmbokens tid). 

Oscar Lövgren berättar: "Före sitt 70:e år hade Bergqvist aldrig försökt sig på psalmdiktning. Men på nyåret 1932, då han tänkte på att det inte fanns någon pingstpsalm i direkt anslutning till pingstundret, skrev han denna, som trycktes i Svensk Kyrkotidning 4/5 1932. Melodin är en gammal andlig folkmelodi, upptagen i Nils Svanfelts Sång- och Visbok 1936, till texten Ack, har du ej vilja att bliva brud. Anges vara andlig visa efter ett skillingtryck från 1956." (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 51). 

Angående den äldre texten till folkmelodin (som i 1939 års koralbok anges vara från Östegötland!) kan anmärkas att den står som nr 108 i Sions Nya Sånger under rubriken "Några utvalda sånger av andra författare", andra än huvudförfattaren A C Rutström vill säga. Den sången består av ett 10 stofer långt "frieri" från vår Frälsares sida med ett jakande svar från bruden i vers 11. Och jag måste nog säga att den lite veka melodin passar bättre till "friarsången" än till Bergqvists mäktiga text. Exempelvis vers 3 kommer betydligt bättre till sin rätt genom en koral som NystadsMen detta är förstås en ytterligt subjektiv synpunkt.

O Bergqvist

Inga kommentarer: