AFTONSÅNG
1. Så har nu denna dag
alltefter Guds behag
sitt mål för färden nått
och natten, sömnens vän...
Text: Samuel Columbus 1674 (32 år), ur Odae Sveticae, sång nr 10 "Alt efter Guds Behag", bearb. Anders Frostenson 1980 (74 år), jfr Så har då denna dag
Musik: Gustaf Düben d. ä. 1674 (50 år), jfr nr 370 i Vallerius´ koralbok 1697 och nr 440 i Haeffners koralbok 1820 eller folkmelodin nedan med Agnethe Christensen.
[Av upphovsrättsliga skäl kan hela texten inte återges här än]
Kyrkoherdesonen från Husby i Dalarna skrev en hel del andliga sånger, men en enda kom in i karolinska psalmboken och är nu inne i sin fjärde psalmbok på raken (inte många psalmer förunnat)! Kanske den inte längre är så särskilt sjungen ens vid enskild andakt - "avklädningsstrofen" (4) känns ju ganska privat, om man säger så. Men nog skulle man töras sjunga den tillsammans vid en kvällsmässa?
Att döma av antalet folkliga koraler har psalmen varit sjungen och älskad i äldre tid. Men den "officiellt sanktionerade" koralen är den av Gustaf Düben d.ä., som nu efter utjämningen i Haeffners koralbok 1820 är restaurerad till ganska ursprungligt skick.
Ursprungligen publicerades alltså denna psalm i "Odae Sveticae" 1674 och hade där, för jämförelses skull, följande lydelse:
1.
Alt efter Guds behag
Så hafwer thenna dag
Sin ändtlig ända nått,
Och natten sömnens wän
Har åter nu igen
I ljusets rum upstått.
2.
Tu höga Himlamagt,
Som nedre jordens tragt
Med tina himlablosz
Förandrar underlig
Sjelf oföränderlig,
Wik aldrig tu från osz.
3.
Wår ögon gå igen,
En himmelsk Änglawän
Förordna tu åstad,
Som håller trogen wård,
Och stänger fastan gård
Omkring wår hwilostad.
4.
Min kläder klädes af,
Min synd, o Gud begraf,
I Christi sidosår:
Så skall min skröplighet
Bli wänd i härlighet,
När jag af jord upstår.
5.
Hur hjertelig skal jag sen,
Från alla synder ren,
Uti en härlig skrud
Lofsjunga tig som ock,
Tå jag i synden låg
War mig en nådig Gud.
Musik: Gustaf Düben d. ä. 1674 (50 år), jfr nr 370 i Vallerius´ koralbok 1697 och nr 440 i Haeffners koralbok 1820 eller folkmelodin nedan med Agnethe Christensen.
[Av upphovsrättsliga skäl kan hela texten inte återges här än]
Kyrkoherdesonen från Husby i Dalarna skrev en hel del andliga sånger, men en enda kom in i karolinska psalmboken och är nu inne i sin fjärde psalmbok på raken (inte många psalmer förunnat)! Kanske den inte längre är så särskilt sjungen ens vid enskild andakt - "avklädningsstrofen" (4) känns ju ganska privat, om man säger så. Men nog skulle man töras sjunga den tillsammans vid en kvällsmässa?
Att döma av antalet folkliga koraler har psalmen varit sjungen och älskad i äldre tid. Men den "officiellt sanktionerade" koralen är den av Gustaf Düben d.ä., som nu efter utjämningen i Haeffners koralbok 1820 är restaurerad till ganska ursprungligt skick.
Ursprungligen publicerades alltså denna psalm i "Odae Sveticae" 1674 och hade där, för jämförelses skull, följande lydelse:
1.
Alt efter Guds behag
Så hafwer thenna dag
Sin ändtlig ända nått,
Och natten sömnens wän
Har åter nu igen
I ljusets rum upstått.
2.
Tu höga Himlamagt,
Som nedre jordens tragt
Med tina himlablosz
Förandrar underlig
Sjelf oföränderlig,
Wik aldrig tu från osz.
3.
Wår ögon gå igen,
En himmelsk Änglawän
Förordna tu åstad,
Som håller trogen wård,
Och stänger fastan gård
Omkring wår hwilostad.
4.
Min kläder klädes af,
Min synd, o Gud begraf,
I Christi sidosår:
Så skall min skröplighet
Bli wänd i härlighet,
När jag af jord upstår.
5.
Hur hjertelig skal jag sen,
Från alla synder ren,
Uti en härlig skrud
Lofsjunga tig som ock,
Tå jag i synden låg
War mig en nådig Gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar